Till innehåll på sidan

Förhindrande av bankers utlåning till kriminella

Skriftlig fråga 2020/21:2835 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-11
Överlämnad
2021-05-12
Anmäld
2021-05-18
Svarsdatum
2021-05-19
Sista svarsdatum
2021-05-19
Besvarad
2021-05-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Enligt en rapport från polisens nationella operativa avdelning (Noa) utövar grovt kriminella påtryckningar på statliga och kommunala tjänstemän, politiker, advokater med flera. En grupp som förekommer ofta är banktjänstemän som mot betalning hjälper kriminella att begå brott, bland annat genom att bevilja stora lån.

Sverige har enorma problem med organiserad brottslighet. Skjutningar, sprängningar och gängmord sker nästan dagligen. Det är grovt anstötligt att institutioner som står under statlig kontroll, som till exempel banker, ska bidra till ökad brottslighet. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Finansinspektionens kontroll över bankerna ska förbättras i syfte att upptäcka och förhindra att pengar lånas ut till kriminella?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2835 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)


Svar på fråga 2020/21:2835 av Boriana Åberg (M) Förhindrande av bankers utlåning till kriminella

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Finansinspektionens kontroll över bankerna ska förbättras i syfte att upptäcka och förhindra att pengar lånas ut till kriminella.

Enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse är banker skyldiga att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med samt ha en tillfredsställande intern kontroll.

Även av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att en bank ska ha rutiner och riktlinjer för intern kontroll. Av den lagen följer också att en bank ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (allmän riskbedömning). Dessutom ska banker ha rutiner för att säkerställa lämpligheten hos anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten, om de utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om de bestämmelser som bankerna har att efterleva inte följs ska Finansinspektionen ingripa. Det kan bl.a. ske genom föreläggande, anmärkning, varning eller återkallelse av tillstånd. Ett beslut om anmärkning eller varning kan förenas med en sanktionsavgift. Sådana beslut finns tillgängliga på inspektionens webbplats. Under senare år har Finansinspektionen fått resursförstärkningar i flera omgångar bl.a. för att stärka sin tillsynsverksamhet.

Jag vill också i detta sammanhang peka på Utredningen om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Fi 2019:08) vars uppdrag ska redovisas senast den 31 maj i år. I utredningens uppdrag ingår dels att analysera förutsättningarna för Finansinspektionen att effektivt utöva tillsyn på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, dels att analysera bl.a. formerna för informationsdelning mellan banker och myndigheter och lämna förslag till de författningsändringar som krävs. Utredningen utgör punkt 34 i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Stockholm den 19 maj 2021

Åsa Lindhagen

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.