Rätt till undervisning i och på punktskrift
Skriftlig fråga 2020/21:2899 av Michael Rubbestad (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-18
- Överlämnad
- 2021-05-18
- Anmäld
- 2021-05-19
- Svarsdatum
- 2021-05-26
- Sista svarsdatum
- 2021-05-26
- Besvarad
- 2021-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
En elev med blindhet och med punktskrift som läsmedium får i dag sin undervisning i skola i hemkommunen. Totalt går det cirka 100 elever i den svenska grundskolan som är användare av punktskrift.
I Sverige finns ingen lagstiftning som specifikt behandlar synskadade barns rätt till undervisning i och på punktskrift. Däremot framgår av 3 kap. 2 § skollagen (2010:800) att alla barn har rätt till den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En elev med en funktionsnedsättning, som exempelvis en synskada, ska därmed ges stöd som så långt som möjligt kompenserar för funktionsnedsättningens konsekvenser. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att all utbildning genomförs i enlighet med skollagens bestämmelser, och tillsammans med rektor har denne ansvar att fördela resurser efter elevernas olika behov i enlighet med skolans kompensatoriska uppdrag.
I Norge instiftade däremot en sådan lag år 2000. Bakgrunden var att de rekommendationer och råd för synskadade elever som fanns inte alltid följdes i kommunerna.
Förutom skollagen och de allmänna råd som Specialpedagogiska skolmyndigheten har utformat med utgångspunkt i denna kan synskadade barn åberopa diskrimineringslagen. Detta eftersom bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör grund för diskriminering. En elev med blindhet ska så långt som möjligt vara i jämförbar situation med elever utan denna funktionsnedsättning i skolans hela verksamhet. En enskild individ som upplever diskriminering i form av otillgänglighet kan därmed få sitt ärende prövat av Diskrimineringsombudsmannen. Att en elev och dess vårdnadshavare ens ska behöva överväga en anmälan för att erhålla rätt stöd är dock fullständigt orimligt.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Överväger regeringen införandet av rätten till undervisning i och på punktskrift för barn och elever med blindhet i skollagen i stället för de nuvarande allmänna råden som riskerar att de inte alltid följs, och om inte, varför?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2899 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2899 av Michael Rubbestad (SD) Rätt till undervisning i och på punktskrift
Michael Rubbestad har frågat mig om regeringen överväger ett införande av rätten till undervisning i och på punktskrift för barn och elever med blindhet i skollagen i stället för de nuvarande allmänna råden som riskerar att de inte alltid följs, och om inte, varför.
Jag vill börja med att slå fast att skollagen (2010:800) är tydlig med att elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utgör en utgångspunkt för den svenska funktionshinderpolitiken. Artikel 24 i konventionen handlar om utbildning och där definieras punktskrift som ett av flera medier för kommunikation. Konventionen anger bl.a. att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att underlätta inlärning av punktskrift och säkerställa att lärare har relevant kompetens.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram allmänna råd som innehåller en vägledning till huvudmän och rektorer om lagar, andra bestämmelser och arbetssätt som syftar till att alla elever med blindhet får tillgång till en likvärdig undervisning.
Förmågan att skriva och läsa är den mest betydelsefulla färdigheten för att ta till sig kunskap och för att kunna kommunicera. De flesta elever med svår synnedsättning eller blindhet lär sig skriva, läsa och räkna med punktskrift.
Enligt SPSM använder totalt cirka 100 elever i den svenska grundskolan punktskrift. De flesta skolor har därför aldrig haft någon elev som använder punktskrift. För att stödja huvudmännen ska SPSM i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för utbildning inom skolväsendet. SPSM ska även erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för barn och ungdomar som är dövblinda och synskadade. I myndighetens uppdrag inom resurscenter ingår även att informera och utbilda lärare, annan personal och vårdnadshavare till barn och elever med synnedsättning eller blindhet.
SPSM erbjuder lärare kompetensutveckling i alla skolformer och ämnen om hur undervisningen kan anpassas och tillgängliggöras för barn och elever som ska bli eller är punktskriftsläsande. SPSM följer årligen punktskriftsläsande elevers läsutveckling på individ- och gruppnivå som grund för rådgivning till skolor, och för att kunna utveckla det specialpedagogiska stödet.
SPSM har även i uppdrag att tillgängliggöra och pedagogiskt anpassa förlagsutgivna läromedel för barn, elever och studerande med svår synnedsättning eller blindhet i samtliga skolformer.
SPSM har även under flera år erbjudit utbildning i punktskrift för barn och elever med synnedsättning eller blindhet.
Jag kommer att fortsätta att noggrant följa utvecklingen av SPSM:s olika uppdrag som syftar till att barn och elever som använder punktskrift ska få tillgång till det stöd och de anpassningar som behövs för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Stockholm den 26 maj 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.