Villkorlig frigivning
Skriftlig fråga 2020/21:2951 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-21
- Överlämnad
- 2021-05-24
- Anmäld
- 2021-05-25
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Gryningspyromanen, den ökända mordbrännaren som har erkänt ett hundratals bränder men bara blivit dömt för några få, har återigen blivit villkorligt frigiven efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt senaste straff. På grund av den höga återfallsrisken bestämde Kriminalvården att han skulle vara under övervakning när han är på fri fot under sista delen av straffet. Trots att han motsatte sig villkoret att bära fotboja kunde Kriminalvården inte kvarhålla honom eftersom lagen inte medger det.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att personer som vägrar uppfylla villkoren för villkorlig frigivning inte ska friges?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2951 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2951 av Boriana Åberg (M)
Villkorlig frigivning
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer som vägrar uppfylla villkoren för villkorlig frigivning inte ska friges.
Reglerna om villkorlig frigivning har genomgått stora förändringar under senare tid.
Den 1 juli 2020 trädde lagändringar i kraft som bland annat innebär att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Kriminalvården kan också fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs.
I syfte att främja snabbheten och flexibiliteten när det gäller beslut om särskilda föreskrifter och om varning vid misskötsamhet har vidare Kriminalvården, i stället för övervakningsnämnden, fått rätt att meddela sådana beslut.
Den 1 maj 2021 trädde lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Samma dag trädde dessutom lagstiftning i kraft som dels innebär att möjligheten att föreskriva villkor om var den villkorligt frigivne ska vistas eller inte får vistas gjordes tydligare, dels ökade möjligheter för Kriminalvården att fatta beslut om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne.
Att motverka återfall i brott är en prioriterad fråga för regeringen. Jag följer noga effekterna av de reformer som genomförts av systemet med villkorlig frigivning. Enligt min uppfattning bör Kriminalvården, genom de nyligen införda bestämmelserna, ha bra verktyg att använda för att minska risken för återfall i brott samt för att beivra överträdelser av de villkor som ska gälla under den villkorliga frigivningen.
Stockholm den 2 juni 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.