Krisberedskap

Skriftlig fråga 2020/21:3001 av Lotta Olsson (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

Tidigare i år ställde jag en fråga till minister Anders Ygeman om hur han ser på vad som ingår i beredskapsutrustning vad avser stolpar för elektrisk infrastruktur.

Ministern utrycker i svaret på föregående fråga att Sveriges förmåga att förebygga, hantera och lära från olyckor och kriser bygger på den samlade förmågan hos alla aktörer i samhället.

Ministern betonar också ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer och att det i ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att kunna förebygga, motstå, hantera, återställa och lära från olyckor och kriser.

Vi genomlever just nu en pandemi. Så gott som samtliga beredskapslager är skrotade. Två exempel är munskydd och visir. Frågan som kan ställas är om vi ska utgå ifrån att det är producenterna som brustit i lagerhållning eller att det är samhället och staten. Som ministern vet är Moderaterna ivriga förespråkare av marknadskrafterna, men att enkom lägga ansvaret på producenterna är riskabelt, speciellt om de är få.

Jag anser att ministern utelämnade svaret på min fråga. 

Sverige behöver en diskussion om vem som bär ansvaret för landets krishanteringsförmåga. Det måste finnas ett beredskapslager. Elnätet utgör en samhällsviktig funktion som kan utsättas för storm, brand och krig.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

Vilken myndighet är ansvarig för lagerhållning för beredskap, och är statsrådet villig att se över ansvarsfrågan?