Tillgången till rent dricksvatten
Skriftlig fråga 2020/21:3015 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-27
- Överlämnad
- 2021-05-28
- Anmäld
- 2021-05-31
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Tillgången till rent dricksvatten är en viktig resurs och något vi i Sverige har gott om på många platser. Så ser det inte ut i många andra länder, och även om vatten finns kan det på många sätt förorenas.
Vi har på många platser i Sverige stora dammsystem för att förhindra översvämningar och alltför varierande vattennivåer. Vattennivåerna går att reglera genom dammsystemet, något man har uppskattat i hundratals år. Dammarna i dessa system är dessutom reserver för dricks- och hushållsvatten för en stor del av våra vattentäkter.
Nu rivs många av dessa dammar, och många gånger på inrådan av våra länsstyrelser, för att skapa bäckar med fiskar och musslor som man tror ska återinvandra efter många hundra år av uppdämning. Detta har på många platser visat sig inte vara fallet. Fiskar och vattenlevande djur får inte efter rivningen av dammarna ett flödande vatten hela sommaren utan torkar ut.
Dessutom förutspår man att våra somrar kan bli både längre och varmare i framtiden, vilket inte kommer att innebära en förbättring.
Samtidigt hotar utrivningen av stora vattensystem som funnits i många hundra år det vatten som finns i reserv vid en torr sommar och som behövs som vattenreserv.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkra att brist på dricksvatten inte blir ett framtida problem i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3015 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:3015 av Lotta Olsson (M)
Tillgången till rent dricksvatten
Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att brist på dricksvatten inte blir ett framtida problem i Sverige och lyfter särskilt fram frågan om utrivning av dammar.
Effekterna av klimatförändringar återspeglas tydligt i tillgången på vatten. I stora delar av landet i form av ökade regnmängder som leder till översvämningar och höjda vattennivåer i sjöar – men också till torka som leder till vattenbrist i vissa delar av landet. Hantering av vatten är en nyckel till att både anpassa samhället till ett förändrat klimat och för att mildra effekterna av klimatförändringar. Tillgång till och hushållning med vatten kommer sannolikt att bli allt viktigare framöver och är prioriterade frågor av regeringen
Ett antal initiativ har tagits under senare år för att stärka arbetet med tillgång till rent dricksvatten. Bland annat har regeringen under 2018–2021 ökat länsstyrelsernas förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor årligen för länens förebyggande arbete att skydda dricksvatten, exempelvis genom inrättande av vattenskyddsområden och regionala vattenförsörjningsplaner.
Vidare har en satsning på åtgärder för bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten gett kommuner och kommunala bolag men även företag möjlighet att söka medel för åtgärder för en bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten. Åtgärderna har bland annat avsett vattenbesparing och ny teknik. Totalt 135 miljoner har avsatts under 2019–2021.
En nationell samordningsgrupp för dricksvatten har inrättats under Livsmedelsverket i syfte att säkra arbetet med dricksvatten och samordna arbetet med stärkt skydd av dricksvatten. Livsmedelsverket ska tillsammans med de aktörer som arbetar med vattenfrågor som berör dricksvatten skapa förutsättningar för långsiktigt strategiskt arbete för att skydda nuvarande och framtida dricksvatten.
Regeringen har vidare tillsatt en nationell samordnare för näringslivets vattenhushållning som nu arbetar med att ta fram en vattenstrategi för att främja en effektiv och hållbar vattenhushållning.
Jag delar uppfattningen att dammar kan ha en nytta, bland annat som reserv för dricksvatten och för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar samt ha kulturhistoriska och sociala värden. Men dammar kan även ha negativa konsekvenser för miljön och vattenbalansen inom avrinningsområdet, t.ex. då de lokala ekosystemen förändras, habitat försvinner eller genom att dammarnas fördämningar utgör vandringshinder för flera fiskarter.
För utrivning krävs tillstånd enligt miljöbalken. Det kan dock finnas både enskilda och allmänna intressen, exempelvis kulturmiljövärden, som talar för att en damm inte ska rivas ut även om damminnehavaren önskar det. Att en damminnehavare i ett sådant fall skulle fortsätta att ha skyldigheter mot sin vilja har ansetts som en alltför långtgående skyldighet och som huvudregel ska tillstånd alltid ges till utrivning. Miljöbalken ger dock utrymme för att i stället för utrivning förordna att någon annan ska ta över skyldigheterna för dammen.
Stockholm den 9 juni 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.