Barnens trygghet i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:3022 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-27
- Överlämnad
- 2021-05-28
- Anmäld
- 2021-05-31
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fallet med en elevassistent i Malmö som vid upprepade tillfällen har våldtagit ett mellanstadiebarn på en skoltoalett är en tragedi, men också ett underkännande av det svenska skolsystemets förmåga att skydda eleverna från övergrepp i skolan.
Skolan ska vara en trygg plats för barnen, och deras trygghet och säkerhet måste alltid komma i första hand. Det är alldeles uppenbart att skolledningen i detta fall har brustit. Trots att mannen hade bedömts vara gränslös och fysiskt närgången i kontakterna med barnen fick han arbeta kvar på skolan. Efter en avstängning fick elevassistenten komma tillbaka om han lovade att inte vidröra några barn. När hans vikariat gick ut förlängdes det. Efter att våldtäkterna hade anmälts fick mannen arbete på annan kommunal grundskola vars ledning inte informerades om hans historik. Denna kedja av händelser är helt oacceptabel och visar att barnens självklara rätt att känna sig trygga i skolan, och att inte utsättas för övergrepp, i dag inte säkerställs av alla skolor.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att barn ska skyddas från sexuella övergrepp i alla skolor?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3022 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:3022 av Boriana Åberg (M)
Barnens trygghet i skolan
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att barn ska skyddas från sexuella övergrepp i alla skolor.
Jag vill inleda med att understryka att sexuella övergrepp mot barn är avskyvärt och något som hela samhället måste bekämpa med kraft. Det är naturligtvis särskilt allvarligt när den här typen av brott begås i skolan och dessutom av skolans personal.
Det är av största vikt att barn och elever känner sig trygga i skolan och möts av lämpliga vuxna. I skollagen finns bestämmelser om obligatorisk registerkontroll av personer som erbjuds anställning, tilldelas arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet (2 kap. 31–33 §§). Syftet är att inom skolväsendet stärka skyddet mot övergrepp mot barn och elever som står i beroendeställning till vuxna i sin omgivning. Riksdagen har nyligen beslutat att bestämmelserna om obligatorisk registerkontroll ska utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (prop. 2020/21:152). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2021. Kontroll av uppgifter i belastningsregistret räcker dock inte för att kunna bedöma om en person är lämplig för att arbeta med barn och elever. För att säkerställa att olämpliga personer inte arbetar i skolväsendet krävs givetvis fler åtgärder än registerkontroll. Sådana åtgärder kan till exempel vara att undersöka lämpligheten genom intervjuer och referenser innan personen erbjuds att utföra arbete eller praktik i verksamheten. Arbetsgivaren måste göra en helhetsbedömning med hänsyn till alla relevanta omständigheter.
Utöver åtgärder för att identifiera olämpliga personer i samband med rekrytering av ny personal vill jag betona vikten av skolans kontinuerliga arbete med förebyggande åtgärder. Det är angeläget att skolan aktivt motarbetar attityder och beteenden som normaliserar olika former av sexuella trakasserier och övergrepp. Forskning ger stöd för att ett systematiskt proaktivt arbete med inkludering, likabehandling, delaktighet och inflytande samt en skolmiljö präglad av tillitsfulla relationer minskar riskerna för barns och elevers utsatthet.
För att barn och elever ska få en trygg skolmiljö har regeringen under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet i skolan. I samband med metoo-uppropen 2017 satsade regeringen bl.a. 50 miljoner kronor för att stärka arbetet med att motverka sexuella trakasserier och sexualiserat våld i skolan. Under 2021 har regeringen satsat ytterligare 11 miljoner kronor för att stärka det systematiska arbetet mot våld och förtryck inom skolväsendet. Regeringen har under de senaste åren även vidtagit en rad straffrättsliga åtgärder mot sexualbrott mot barn. Exempelvis har straffskalorna skärpts för bl.a. grov våldtäkt mot barn, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte (s.k. grooming) och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. 2020 års sexualbrottsutredning (Ju 2020:02) har haft i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar. Sexualbrottsutredningen överlämnade sitt betänkande Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) den 1 juni 2021. Utredningen föreslår bl.a. att straffskalorna för ett flertal sexualbrott, bl.a. våldtäkt mot barn, ska skärpas.
Regeringens arbete med att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och för att förebygga sexualbrott mot barn fortsätter. Alla barn och elever ska känna sig trygga i skolan.
Stockholm den 9 juni 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.