Nya beräkningsgrunder för väganslag
Skriftlig fråga 2020/21:3024 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-27
- Överlämnad
- 2021-05-28
- Anmäld
- 2021-05-31
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fördelningen av väganslag mellan våra län är mycket orättvis, vilket beror på att pengarna fördelas baserat på antalet invånare och inte på fakta om den faktiska belastningen på vägnätet.
Jag har många gånger jämfört Jämtlands län och Blekinge län.
I Jämtlands län har vi 5 117 kilometer länsvägar, trafikmängden är 114 miljoner fordonskilometer, och under 2019 var vi 130 280 länsinvånare.
Motsvarande siffror för Blekinge är 1 412 kilometer länsvägar, trafikmängden 79 miljoner fordonskilometer och antalet invånare i länet 159 684.
Således betydligt längre vägsträckor (länsvägar) och trafikmängd i Jämtlands län jämfört med Blekinge län. Detta till trots erhåller Jämtlands län betydligt mindre anslag än Blekinge län.
Jag har i många år här i riksdagen drivit frågan om nya, rättvisare beräkningsgrunder, och självklart måste det ske en rimlig fördelning av pengar mellan drift och underhåll respektive investeringar, utifrån faktiska behov.
Regioner som har en stor underhållsskuld – som Jämtlands län – måste kompenseras. Allt annat är orimligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att införa en medelstilldelning baserad på faktiska förhållanden och inte på invånarantalet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3024 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:3024 av Saila Quicklund (M)
Nya beräkningsgrunder för väganslag och fråga 2020/21:3027 av Saila Quicklund (M) Otillräckliga väganslag till Jämtlands län
Saila Quicklund har ställt flera frågor till mig om vägunderhåll i Jämtland och väganslag. Jag väljer att besvara dessa frågor gemensamt.
När den här regeringen tillträdde var situationen sådan att det under många år hade underinvesterats i underhåll av den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen presenterade under 2018 en ny trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen, där resurserna ökade kraftigt till underhåll av både vägar och järnvägar. Detta har möjliggjort för Trafikverket att utöka genomförandet av angelägna underhållsåtgärder i hela landet.
När det gäller utveckling av transportsystemet är länsplanerna viktiga för alla typer av regioner, oavsett om de kännetecknas av gles- och landsbygder, tätorter eller små eller stora städer, och det behövs en förståelse för att geografiska områden har olika förutsättningar och behov. Medel från länsplanerna kan bidra till lösningar som är väl anpassade till dessa skillnader. Låt mig dock tydliggöra att medlen i länsplanerna inte används för vägunderhåll. Trafikverket ansvarar för underhåll av samtliga statliga vägar. Huvudinriktningen för Trafikverkets genomförande av vägunderhållet är att verksamheten ska bidra till att upprätthålla funktionella och säkra vägar i hela landet.
Mittseparering av vägar förbättrar både tillgänglighet och trafiksäkerhet. Trafikverket har enligt den nu gällande nationella planen i uppdrag att fördela upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet där åtgärder som förkortar restiden på landsbygd ska prioriteras. Det medför att hastigheten kan höjas på delar av vägnätet för att möjliggöra snabbare resor och transporter på längre pendlingssträckor. När det gäller frågan om Trafikverkets beslut om ändrade hastighetsgränser har flera ärenden överklagats. Jag kan inte föregripa de prövningarna.
Efter många år av underinvesteringar genomför regeringen nu satsningar som skapar förutsättningar för en förbättrad standard på våra vägar – i hela landet.
Stockholm den 9 juni 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.