Produktion av skyddsmateriel

Skriftlig fråga 2020/21:3046 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-05-28
Överlämnad
2021-05-31
Anmäld
2021-06-01
Sista svarsdatum
2021-06-09
Svarsdatum
2021-06-16
Besvarad
2021-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Många har sedan rådande pandemi slog till undrat vad den svenska coronastrategin egentligen går ut på, mer än att skydda riskgrupper – om det nu finns något land i världen där detta inte anses vara prioriterat. En sak har varit säker: Den svenska strategin har präglats av otydlighet, och nästan allt baseras på frivillighet. I alla fall fram till dess att socialministern medgav att det över huvud taget aldrig hade fattats något beslut om en svensk strategi. Efter det klarnade det för många.

Diskussionen om munskydd och annan skyddsutrustning har också kantats av olika påståenden och besked. Statsepidemiolog Anders Tegnell sa exempelvis i början av juni 2020 att munskydd inte passade den svenska coronastrategin. I olika riktlinjer från myndigheter framställdes munskydd som sekundära och inte så viktigt ens för personal inom vård- och äldreomsorg att använda. Flera framstående myndighetspersoner hävdade vidare att munskydd till och med kunde innebära en ökad fara för enskilda. Som grund för detta sa man bland annat att de kunde öka risken för ansiktsberöring samt att det skulle göra att man invaggades i en falsk trygghet och således riskerade att inte tänka på distansering. Båda dessa påståenden saknade helt och hållet vetenskapligt stöd, då forskningen pekar på raka motsatsen: Munskydd gör att man rör sig mindre i ansiktet och fungerar dessutom som påminnelse om att hålla avstånd. Sorgligt nog var det många bland allmänheten som svalde myndigheternas desinformation, och vi kunde därmed se vittnesmål om hur privatpersoner som valt att använda munskydd aktivt hånades.

I länder som i stället valt att ta det säkra för det osäkra och utgå från vetenskapen såg vi tidigt ett helt annat förhållningssätt. Taiwan är ett exempel, som till följd av materialbristen bara på några dagar lyckades ställa om sin inhemska produktion för att möta det akuta behovet av skyddsutrustning. Följden av detta blev att de snabbt överproducerade exempelvis munskydd, som därför kunde doneras till andra länder, bland annat Sverige, med ett stort behov.

Mot bakgrund av detta önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:

 

Tog ministern några initiativ för att möjliggöra en omställning av verksamheter i syfte att få en inhemsk produktion av skyddsutrustning och andra bristvaror i början av pandemin?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3046 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)


Svar på fråga 2020/2021:3046 av Markus Wiechel (SD)
Produktion av skyddsmateriel

Markus Wiechel har frågat socialministern om några initiativ togs för att möjliggöra en omställning av verksamheter i syfte att få en inhemsk produktion av skyddsutrustning och andra bristvaror i början av pandemin.

Frågan har överlämnats till mig.

Covid 19-pandemin förde med sig en mycket ansträngd situation globalt avseende tillgången på personlig skyddsutrustning medicinteknisk utrustning, läkemedel, komponenter och sjukvårdsmateriel. Sverige stod, i likhet med många länder, inför en situation där lagren var otillräckliga och där såväl offentlig som privat sektor sedan länge förlitat sig på fungerande globala värdekedjor. Den uppkomna situationen, med nationell utbudsbrist och global efterfrågeökning, förstärktes av handelshinder såsom exportrestriktioner, nedstängning av produktionsanläggningar samt störningar i de globala fraktsystemen. Omställning av inhemsk industri lyftes tidigt som en möjlighet att överbrygga situationen på kort sikt.

I mars 2020 bjöd jag och socialministern tillsammans in myndigheter, företag och branschorganisationer. Intresset från svenska företag att bistå i den uppkomna situationen var stort och under 2020 vidtog ett flertal svenska företag åtgärder för att antingen öka befintlig produktion eller ställa om produktion i syfte att bidra till att lösa bristsituationen. Det statligt ägda forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) utvecklade erbjudanden riktade till vården och producerande företag kring att testa inköpta eller producerade produkter samt att ställa om produktion.

Regeringen har under våren 2020 gett flera regeringsuppdrag med syfte att säkerställa tillgången till personlig skyddsutrustning och medicinteknisk utrustning. Bland annat fick Arbetsmiljöverket i april 2020 i uppdrag av regeringen att säkerställa att det finns ett förfarande för att kunna ge tillstånd att tillhandahålla icke CE-märkt personlig skyddsutrustning under en begränsad tid. Arbetsmiljöverket upprättade bl.a. ett snabbspår för att ge tillfälliga tillstånd för personlig skyddsutrustning där tillverkare eller importörer på kortare tid kan få ut godkända produkter till vården utan att tumma på säkerhet eller kvalitet. Uppdraget har nyligen förlängts. Vidare beslutade Kemikalieinspektionen om tillfälliga regler och undantag om desinfektionsmedel som bl.a. möjliggjort för nya leverantörer att stärka upp produktionskapaciteten för handsprit, ytdesinfektion med mera.

I juni 2020 införde regeringen en lättnad i när ändringar i tillståndspliktiga verksamheter som producerar sjukvårdsmaterial, medicinsk utrustning eller andra produkter som behövs för att minska smittspridning kräver tillstånd. Om ändringen är brådskande och behövs på grund av spridningen av covid-19 kan en sådan tidsbegränsad ändring istället anmälas.

Regeringen har även vidtagit åtgärder i syfte att förbättra försörjningsberedskapen. I augusti 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare att se över hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig. I delbetänkandet som överlämnades i mars i år lämnade utredningen förslag som omfattar hälso- och sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen, vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. I propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) aviserade regeringen sin avsikt att tillsätta en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta samt hur den bör organiseras och finansieras.

Stockholm den 16 juni 2021

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.