Stöd till det belarusiska civilsamhället

Skriftlig fråga 2020/21:3055 av Hans Wallmark (M)

till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Jag har tidigare i en skriftlig fråga (2020/21:2577) försökt fästa uppmärksamheten på den del av civilsamhället i Belarus som på grund av förtrycket tvingats agera i exil från framför allt Litauen och Polen och som därifrån bedriver sin frihetskamp. En av dessa personer är Roman Protasevitj som nu genom en flygkapning tillfångatagits av regimen i Minsk.

Statsrådet Per Olsson Fridh svarade den 28 april bland annat följande: Sedan många år har Sverige också genom biståndet stöttat strävan efter en demokratisk utveckling i Belarus. Det svenska stödet till det belarusiska civilsamhället har också intensifierats sedan hösten 2020 och vi ser ständigt över hur vi bäst kan stödja det belarusiska civilsamhället.

Givet det allvarliga läget är formuleringarna ganska allmänt hållna. Från Litauen meddelas att man har för avsikt att se över den legala statusen för exilgrupperna och på olika sätt vikta upp deras betydelse. De från Belarus som agerar för demokrati och rättsstat från sina posteringar utomlands understryker också behovet av finansiering av den dagliga verksamheten.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:

Har statsrådet för avsikt att agera för att Sverige ännu tydligare ska stödja krafter från Belarus som tvingas arbeta från andra länder – detta i ljuset av tillfångatagandet av Roman Protasevitj, vilket visar den utsatta position som organisationer och privatpersoner i exil befinner sig?