Hot och våld mot tågpersonal
Skriftlig fråga 2020/21:3159 av Jessica Thunander (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-09
- Överlämnad
- 2021-06-09
- Anmäld
- 2021-06-10
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Tågpersonal är en av de personalgrupper som i årtionden varit mycket utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning. Problemen har genom åren eskalerat samtidigt som många tågföretag infört ensamarbete och tagit bort möjligheten att köpa biljetter på tågen, vilket ökar antalet situationer där hot och våld kan uppstå.
Problemen är långt ifrån nya, och under pandemin har problemen och otryggheten ombord blivit än akutare, med ökande antal misshandelsfall, personal som blir spottad på och sprejad med okända vätskor och får saker kastade efter sig. Attackerna sker både ombord, där personalen ofta är ensam och inte kan komma undan från ett tåg i full fart, och när de rör sig på stationsområdet. Anmälningarna läggs ned i brist på bevis när personal inte vågar vara målsägande då deras namn och adressuppgifter blir offentliga och de kan utsättas för hot och våld även på fritiden. Inte minst de som bor i mindre städer kan få sitt liv kringskuret även utanför arbetstid. Det finns även exempel på försök till mordbrand där brottslingar har tänt eld på en stationsbyggnad där ett tågföretag har sina personallokaler. Relativt ny lagstiftning medger kameraövervakning ombord på kollektivtrafik och på stationer och perronger utan att tillstånd måste sökas. Men det är ofta oklart vem som har ansvaret för att sätta upp kameror och tillse att dessa fungerar, och det är en fråga om resurser. Vem ska betala? Problemen har varit kända under många år, men väldigt lite görs. Mer övervakning och fler väktare har inte och kommer inte att lösa grundproblemet och kan inte användas överallt och dygnet runt.
År 2021 tvingas människor att gå till jobbet rädda och med ont i magen för att samhället inte klarar att ta tag i ett utbrett problem. Det är naturligtvis under all kritik, och vi politiker har ett ansvar att ta. Lösningarna spänner över flera områden. Till exempel har Vänsterpartiet drivit på för att fasa ut farligt och riskfyllt ensamarbete. I grunden är det ett arbetsmiljöproblem, och därför ligger det på arbetsmarknadsministern att samordna och driva på för lösningar.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder vidtar regeringen för att komma till rätta med problemen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3159 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:3159 Hot och våld mot tågpersonal av Jessica Thunander (V)
Jessica Thunander har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtar för att komma till rätta med problemen med hot och våld mot tågpersonal.
Det är helt oacceptabelt att de som jobbar i samhällets tjänst och har till uppgift att hjälpa andra utsätts för våld och hot. Det är inte enbart ett arbetsmiljöproblem utan i förlängningen även ett angrepp på det demokratiska samhället.
Hot och våld ska inte förekomma på svensk arbetsmarknad. Detta tas upp i den nyligen beslutade arbetsmiljöstrategin En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025. Ett tryggt arbetsliv är ett delmål i denna, och Arbetsmiljöverket ska återkomma med åtgärdsplaner för att genomföra strategins innehåll.
Som alltid är arbetsmiljöansvaret ytterst arbetsgivarens och arbetsgivaren ska enligt lag vidta de åtgärder som krävs för att alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska även samverka med skyddsombud.
Arbetsmiljöverket har meddelat föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket påbörjade under 2020 en särskild insats mot hot och våld som riktade in sig på kollektivtrafiken. Omkring 300 arbetsplatser inom kollektivtrafiken planerades att inspekteras, däribland järnvägstrafiken. Inspektionerna påbörjades i början av året och var inriktade på hur arbetsgivarna förebygger hot och våld. Coronapandemin innebar att samtliga planerade inspektioner inte kunde genomföras. Arbetsmiljöverket genomförde 11 inspektioner och exempel på krav som myndigheten ställde var att undersöka risken för våld och hot i arbetet, rutiner för rapportering av olycksfall och tillbud samt möjlighet att kalla på snabb hjälp. Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagare. Regeringen har därför under de senaste åren prioriterat ökade anslag till Arbetsmiljöverket för att de ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer.
Regeringen har också tillsatt en utredning som bland annat ska bedöma om det finns behov av skydd för arbetstagare som diskrimineras, trakasseras eller hotas av personer som inte är anställda på arbetsplatsen, såsom kunder, patienter, passagerare eller brukare (dir. 2020:102).
Det ska också nämnas att en konvention och tillhörande rekommendation om avskaffande av våld och trakasserier har antagits av ILO och en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå hur den ska genomföras i svensk rätt (dir. 2020:98).
Under 2017 inrättades Nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd som bedriver samverkan i säkerhetsfrågor på nationell nivå.
I maj 2020 tillsatte regeringen dessutom en utredning som bl.a. ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås på bästa sätt (dir. 2020:54). Utredningen har även i uppdrag att bedöma om brottet våld eller hot mot tjänsteman bör delas upp och straffskalan för våld mot tjänsteman skärpas. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021.
Regeringen har utöver allt detta vidtagit flera åtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Regeringen har också stärkt skyddet särskilt för offentliganställda.
Stockholm den 16 juni 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.