Fängslade kvinnor i Iran

Skriftlig fråga 2020/21:325 av Sara Gille (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Den iranske brottaren Navid Afkari avrättades den 12 september efter att under tortyr ha tvingats erkänna ett mord. Hans egentliga brott var att ha deltagit i en fredlig demonstration. Avrättningen fördömdes av bland annat EU och Internationella Olympiska Kommittén. Tyskland ställde in ett planerat besök i Berlin av Irans utrikesminister Javad Zarif. Men det enda som Sveriges utrikesminister gjorde var att den 12 september skriva på Twitter att hon var förskräckt. Inget mer.

Iran är det land i världen som har flest avrättningar per capita. Dessa avrättningar är regimens sätt att skrämma kritiker till tystnad. Under 2017 besökte Sveriges utrikesminister Iran i egenskap av handelsminister, och i samband med att hon tillträdde som utrikesminister menade statsrådet att hon var tvungen att bära slöja under besöket i Iran för att träffa "utrikesministern, presidenten och premiärministern" (Aktuellt den 10 september 2019). Statsrådets uttalande visar en stor brist på sympati för kvinnorna i Iran som tvingas leva under slöjans förtryck.

Jag har i tidigare frågor nämnt advokaten Nasrin Sotoudeh som dömts till 38 års fängelse för att ha företrätt politiska aktivister. Hon sitter fängslad i det ökända Evinfängelset. Ann Linde, som säger sig föra en feministisk utrikespolitik, står tyst och handfallen inför allt detta. Sveriges regering som har gått ut med att vara landet som bedriver en feministisk utrikespolitik måste tydligt ta avstånd mot det kvinnoförtryck som bedrivs i Iran och inte tiga när regimkritiker och människorättsaktivister fängslas, torteras och döms utan rättssäkra processer – för att slutligen hängas från lyftkranar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att hjälpa de fängslade kvinnorna i Iran, såsom Nasrin Sotoudeh och andra som fängslats utan rättfärdig grund, och för att dödsstraff ska upphöra?