Kasserad skyddsutrustning under krisen
Skriftlig fråga 2020/21:331 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-02
- Överlämnad
- 2020-11-03
- Anmäld
- 2020-11-04
- Svarsdatum
- 2020-11-11
- Sista svarsdatum
- 2020-11-11
- Besvarad
- 2020-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Bristen på skyddsutrustning har som bekant varit enorm under coronapandemin, så även inom sjukvården och äldreomsorgen. På flera håll var det till och med så illa ställt att personal inom hemtjänsten och på äldreboenden tvingades använda olika hemmasydda munskydd av gammalt tyg samt hemmaklistrade visir av overheadfilm. Det fanns även omfattande exempel på personal som fick arbeta helt oskyddade med ökad smittspridning och massdöd bland brukare som resultat.
Att det kunde gå så här långt, och att man aktivt valde en påstådd strategi som tillät en hög smittspridning med vetskapen om dåligt rustade beredskapslager och en omfattande brist på skyddsutrustning är illa nog. Därtill är det fullkomligt oförståeligt att 72 ton skyddsutrustning från Socialstyrelsens nationella beredskapslager bokstavligen talat eldades upp. Närmare bestämt handlade det om 235 000 munskydd, 134 000 skyddsrockar och 1 miljon skyddshandskar, samtliga i oskadade och obrutna förpackningar.
Socialstyrelsens krisberedskapschef menade att hon tagit beslutet då denna utrustning varit för gammal, alternativt tillhört en äldre modell, och menade att det skulle innebära en falsk säkerhet om det skickades ut till det offentliga.
Mot bakgrund av att antalet som samtidigt tvingats arbeta utan eller med undermålig skyddsutrustning är många har beslutet inte helt oväntat mött hård kritik – inte minst från fackligt håll. Det beslut som Socialstyrelsens krisberedskapschef fattade att bränna denna utrustning kan och har med största sannolikhet också orsakat en ökad smittspridning i Sverige. Det lär dessutom ha bidragit till den omfattande död vi sett bland riskgrupper till följd av att det saknats skyddsutrustning.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Delar ministern uppfattningen att myndighetens åtgärd att bränna skyddsutrustningen var nödvändig eller avser ministern att ta initiativ för att detta inte ska hända igen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:331 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på frågorna 2020/21:326 av Markus Wiechel (SD) Beredskapslagrens status och 2020/21:331 av Markus Wiechel (SD) Kasserad skyddsutrustning under krisen
Markus Wiechel har frågat mig om vad jag baserade mitt uttalande om att Sverige är väl rustat för pandemin på och om jag avser verka för att Socialstyrelsen får finansiering för att säkerställa adekvata nivåer av skyddsutrustning för vård- och omsorgspersonal framöver.
Därtill har Markus Wiechel frågat mig om jag delar uppfattningen att Socialstyrelsens åtgärd att bränna skyddsutrustning var nödvändig eller om jag avser ta initiativ för att det inte ska hända igen.
I Sverige är det regionerna och kommunerna som är huvudmän för hälso- och sjukvården. Huvudmännen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionen samt planera så att katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. I detta ansvar ingår att huvudmännen ska planera så att hälso- och sjukvårdens försörjning av materiel, utrustning och läkemedel anpassas till de behov som kan uppstå vid allvarlig händelse.
Socialstyrelsen förvaltar ett visst nationellt beredskapslager som syftar till att användas vid allvarliga händelser i fredstid. Det här lagret är ett komplement, och ersätter inte att huvudmännens ansvar för beredskap inom hälso- och sjukvården.
Jag litar fullt ut på den bedömning som Socialstyrelsen har gjort gällande kassering av viss materiel. Utrustningen som kasserades var mycket gammal och höll inte måttet. Socialstyrelsen har under våren genomfört flera inköp av utrustning som har god kvalité och ger det skydd som krävs. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag från mars 2020 fått ett nationellt ansvar som inköpare av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och annan materiel, för att säkra tillgången i de fall kommuners och regioners egen kapacitet inte räcker till. I höständringsbudgeten för 2020 tillför regeringen 160 miljoner kronor och i budgeten för 2021 tillför regeringen 122 miljoner kronor till Socialstyrelsen för att säkra den nationella tillgången. Det ska även möjliggöra Socialstyrelsens lagerhållning av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och annan materiel.
Det pågår för närvarande en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap som tittar ingående på frågan om beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Utredningen har nyligen fått tilläggsdirektiv att också ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts av utbrottet av sjukdomen covid-19 och ska lämna en delredovisning senast 1 april 2021 som då omfattar de delar som avser försörjning av hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel. Detta kommer vara ett viktigt underlag för regeringen med möjliga åtgärder som kan stärka den svenska beredskapen i sin helhet. Regeringen avser också att tillsätta en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta samt hur den bör organiseras och finansieras. I ett första steg har regeringen uppdragit åt Totalförsvarets forskningsinstitut att analysera vissa övergripande frågor om nationell försörjningsberedskap. Uppdraget ska redovisas den 16 november 2020.
Stockholm den 11 november 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.