Kärnvapenbalansen

Skriftlig fråga 2020/21:3380 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-07-28
Överlämnad
2021-07-29
Besvarad
2021-08-12
Sista svarsdatum
2021-08-12
Svarsdatum
2021-08-12
Anmäld
2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 26 juli rapporterade New York Times om att Kina har färdigställt ett nytt stort område med silor för strategiska kärnvapen. Området är det andra på kort tid som har observerats genom studier av satellitbilder. Det har under en längre tid funnits uppgifter om att Kina bedriver en kraftig upprustning av strategiska kärnvapen. Landet besitter i dagsläget en kärnvapentriad och har förmåga att leverera kärnvapen med flyg, ubåtar och strategiska robotar.

Kina beräknas i dagsläget ha över 200 operativa kärnvapen. De kinesiska kärnvapnen har hittills setts som syftande till att landet har ett minimum för att upprätthålla en strategisk avskräckning. Detta ser dock ut att vara på väg att förändras och Kina inte bara moderniserar sina kärnvapen utan skaffar även fler. USA:s försvarsdepartement uppskattade i en rapport från 2020 att Kina kommer att fördubbla sin kärnvapenarsenal det närmaste decenniet.

Kärnvapenbalansen i världen bygger på att stater avskräcker varandra och därigenom har inte kärnvapen använts i krig sedan 1945. Det finns också framförhandlade fördrag där det främsta är icke spridningsfördraget (NPT) som reglerar kärnvapen, bland annat vilka stater som innehar dem. Av de nuvarande kärnvapenstaterna är det inget land som har deklarerat att de ska helt avveckla sina kärnvapen.

I dagsläget har flera av de demokratiska kärnvapenstaterna som USA och Storbritannien sett det som nödvändigt att modernisera vapnen och i Storbritanniens fall bygga ut sin kärnvapenarsenal i syfte att kunna avskräcka fientligt sinnade kärnvapenmakter.

Behovet av att avskräcka Kina som nu kraftigt bygger ut sin kärnvapenarsenal kommer att öka, och att i denna situation verka för en avveckling av kärnvapen är att bjuda in till aggressioner från de diktaturer som bygger ut sin kärnvapenförmåga.

Ett stöd till den så kallade kärnvapenförbudskonventionen (TPNW) som varken stöds av någon kärnvapenmakt eller Natostat är i det nuvarande strategiska läget att undergräva demokratiernas positioner gentemot diktaturer som Ryssland och Kina.

Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

Med anledning av bland annat Kinas kraftiga upprustning på kärnvapenområdet undrar jag om utrikesministern fortfarande gör bedömningen att det är rimligt att Sverige är observatör i kärnvapenförbudskonventionen (TPNW)?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3380 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

 UD2021/ 10955 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3380 av Björn Söder (SD)
Kärnvapenbalansen

Björn Söder har frågat mig med anledning av bland annat Kinas kraftiga upprustning på kärnvapenområdet om jag fortfarande gör bedömningen att det är rimligt att Sverige är observatör i kärnvapenförbudskonventionen (TPNW).

Nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för regeringen. Arbetet med att uppnå en värld fri från kärnvapen fortsätter, något Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning vittnar om.

Regeringens ställningstagande från 2019 om konventionen om förbud mot kärnvapen ligger fast. Ett svenskt undertecknande av TPNW i dess nuvarande form är inte aktuellt. Att Sverige avser närvara vid konventionens statspartsmöte som observatör innebär inte att vi blir part till konventionen. Syftet med vårt observatörskap är att aktivt följa och söka påverka konventionens vidare utveckling. I övrigt hänvisas till svar på interpellation 2020/21:636.

Stockholm den 9 augusti 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.