Inkomstutveckling efter barnafödande

Skriftlig fråga 2020/21:341 av Linda Lindberg (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

I början av november släpptes rapporten Inkomstutveckling efter barnafödande som belyser det faktum att det tar cirka fem år för den förälder som tar ut störst del av föräldrapenningen att nå upp till samma inkomstnivå som året innan barnet föddes. Rent statistiskt är det till största delen mammor som tar ut flest föräldradagar, sannolikt av den enkla anledningen att man önskar vara hemma med sin bebis. Det är vår ståndpunkt att det i sig inte är något problem vem av föräldrarna som är hemma, utan det problematiska är den ekonomiska utvecklingen på sikt, inte minst när det kommer till pension.

I rapporten belyses även det faktum att kvinnor bidrar mindre till parets gemensamma försörjning då det oftast är kvinnan som tar ut flest föräldradagar. Detta är givetvis helt naturligt med tanke på att ersättningen för föräldradagar är lägre än lönen.

Vad som i stället vore intressant att ta del av är hur mycket av föräldrarnas gemensamma ekonomi som påverkas beroende på vem av föräldrarna som tar ut föräldrapenning.

Den ekonomiska familjepolitiken är således komplex utifrån ett ekonomiskt jämställdhetsperspektiv. Att föräldrars valmöjlighet att forma sin vardag utefter bästa förmåga ej inskränks är viktigt. Samtidigt ser vi att insatser behöver göras för att kompensera när en förälder tar ut föräldrapenning så att den inte drabbas ekonomiskt, exempelvis genom försämrad löneutveckling eller i form av lägre pension.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

På vilket sätt tänker statsrådet och regeringen arbeta för att ekonomiskt stärka den förälder som tar ansvar för sin familj genom att nyttja rätten till föräldraledighet, både på lång och kort sikt?