Effektiviteten i åtgärder mot arbetslöshet
Skriftlig fråga 2020/21:3426 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-09
- Överlämnad
- 2021-08-10
- Anmäld
- 2021-08-17
- Svarsdatum
- 2021-08-24
- Sista svarsdatum
- 2021-08-24
- Besvarad
- 2021-08-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Mot bakgrund av den ökade långtidsarbetslösheten satsar regeringen nästan en halv miljard på arbetsmarknadsåtgärder för att få fler i arbete. SVT visar i en ny granskning att knappt var tredje person får någon typ av arbete inom sex månader efter avslutad åtgärd.
Långtidsarbetslösheten har ökat under pandemin, och Arbetsförmedlingen befarar att antalet personer som varit arbetslösa i minst ett år kan stiga till 200 000 under 2021.
För att få fler i arbete satsade regeringen i sin vårbudget 448 miljoner kronor på arbetsmarknadsåtgärder som ska få fler av dem som står långt från arbetsmarknaden i arbete, rapporterar SVT i sin granskning. Men hur effektiva är dessa? undrar SVT.
SVT har undersökt hur många som fått arbete efter avslutad åtgärd genom att titta på resultaten av tre av de största åtgärderna sedan 2017. Granskningen visar att knappt tre av tio, 27 procent, får någon typ av arbete inom sex månader efter avslutad åtgärd. Då räknas förutom tillsvidareanställning också vikariat och timanställning in. Ser man bara till osubventionerade tjänster, där arbetsgivaren inte får stöd för lönekostnaderna, är det bara drygt en av tio, 13 procent, som lyckas få ett sådant jobb, vilket måste anses som ett stort misslyckande.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta i närtid för att få en bättre effekt av de arbetsmarknadspolitiska insatserna så att fler som genomgår dem erhåller ett osubventionerat arbete efter insatsen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3426 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:3426 av Lars Beckman (M)
Effektiviteten i åtgärder mot arbetslöshet
Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta i närtid för att få en bättre effekt av de arbetsmarknadspolitiska insatserna så att fler som genomgår dem erhåller ett osubventionerat arbete efter insatsen.
Det stämmer att andelen som får ett osubventionerat arbete efter vissa arbetsmarknadspolitiska program är förhållandevis låg. Det försämrade arbetsmarknadsläget till följd av pandemin har medfört att andelen som övergår till någon form av arbete har minskat. Samtidigt är det alltjämt en hög andel som går till osubventionerade anställningar efter vissa program, såsom stöd till start av näringsverksamhet och yrkesintroduktionsanställning, men även arbetsmarknadsutbildning och nystartsjobb.
För personer som står särskilt långt från arbetsmarknaden kan det behövas en kedja av insatser innan de kan få ett osubventionerat arbete. Extratjänster riktar sig till exempel till de personer som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är troligt att många av dem som haft en extratjänst behöver andra insatser eller andra typer av subventionerade anställningar innan de har stärkt sin konkurrenskraft och kan få ett osubventionerat arbete.
Jag vill understryka att forskning visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har studerat vilka som tar del av subventionerade anställningar och funnit att deltagarnas egenskaper stämmer väl överens med målgruppen, dvs. de som tar del av subventionerna är i stor utsträckning individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och med en hög risk att hamna i långtidsarbetslöshet.
Regeringens bedömning är att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, bidrar till förbättringar på arbetsmarknaden på flera olika sätt. Individen stärks genom eget arbete och egen lön. Exempelvis kan extratjänster och introduktionsjobb stärka jobbchanserna för inte minst utrikes födda kvinnor som annars kan ha det svårt att överhuvudtaget ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men det måste gå snabbare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Även om etableringen på arbetsmarknaden har gått snabbare för nyanlända de senaste åren jämfört med för tio år sedan har ambitionsnivån höjts ytterligare. Regeringen gav i april 2021 Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa intensivåret. Syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår.
En låg utbildningsnivå riskerar att leda till långtidsarbetslöshet och kan leda till att det blir svårare att få en osubventionerad anställning. Ytterligare resurser har tillförts utbildningspolitiken och regeringen har också underlättat för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med bibehållen ersättning. I november 2020 vidgade regeringen möjligheten för arbetslösa att studera med bibehållen ersättning. Från juni 2021 har möjligheten att deltidsstudera parallellt med deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utökats från sex till tolv månader.
Stockholm den 24 augusti 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.