Förtroendet för Sverige som gruvnation

Skriftlig fråga 2020/21:3455 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-16
Överlämnad
2021-08-16
Anmäld
2021-08-17
Svarsdatum
2021-08-30
Sista svarsdatum
2021-08-30
Besvarad
2021-08-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Sverige har som gruvnation rasat i anseende globalt. När kanadensiska Fraser Institute presenterade sitt årliga jämförelseindex för gruvbranschen kunde vi konstatera att vi hamnat bakom länder som Mali och Ghana.

I Sverige pågår samtidigt en enorm omställning till fossilfrihet inom såväl industrin som transportsektorn. Investeringarna är massiva i norra Sverige, och den nya industrin är i skriande behov av sällsynta jordartsmineral och metaller.

Stora fyndigheter finns bland annat i Sverige. Samtidigt skulle en utökad gruvverksamhet innebära inte bara att behovet av metaller skulle kunna tillgodoses utan också att det globala avtrycket från gruvnäringen minskade då Sverige har så stark miljölagstiftning.

En av de fyndigheter som Sverige har gott om och som krävs för bland annat elbilar är nickel. I Storuman finns en av Europas största oexploaterade fyndigheter. Företaget Bluelake Mineral har länge kämpat för att starta en verksamhet för utgrävning, men komplicerade regelverk och långsamma tillståndsprocesser har stoppat det svenska gruvföretaget.

Mineraltillgången är på cirka 668 miljoner ton med en produktionspotential på cirka 25 000 ton högkvalitativt nickelkoncentrat årligen under 20 år. En gruvetablering beräknas exempelvis kunna täcka en stor andel av Northvolts årliga nickelbehov vid tillverkning av batterier för elbilar och lagring av energi samt skapa upp emot 1 000 arbetstillfällen.

Allt detta stoppas nu på grund av regeringens hantering av gruv- och mineralpolitiken.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka förtroendet för Sverige som gruvnation igen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3455 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

N2021/02193 N2021/02196 Näringsdepartementet Näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3452 av Eric Palmqvist (SD)
Åtgärder för fler gruvor i Sverige och fråga 2020/21:3455 av
Lars Hjälmered (M) Förtroendet för Sverige som gruvnation

Eric Palmqvist har frågat mig om jag avser att agera för att prospekterings-viljan, och -takten, ska öka och att fler gruvor ska kunna öppna i Sverige och då agera på annat sätt än de av regeringen tillsatta utredningarna gällande de tillståndsprocesser som reglerar näringen. Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka förtroendet för Sverige som gruvnation igen.

Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral och metall som är viktiga för en grön omställning. Bland annat producerade Sverige 93 procent av all järnmalm och 10,7 procent av all koppar som producerades inom EU 2020. Det finns stora behov av metaller och mineral i Sverige och övriga Europa, material som krävs för att vi ska möta krav på hållbarhet och ekonomisk utveckling. Stor potential finns för att öka återvinning och återanvändning av material och det finns behov av insatser för cirkularitet Det kommer dock fortsatt att krävas inte bara materialåtervinning utan också brytning av nya material i såväl befintliga som nya gruvor i Sverige, i övriga Europa och i världen. Därför bör det fortsatta arbetet innebära både utvecklad materialåtervinning och att villkoren för brytning av nya råmaterial säkerställs.

Det är viktigt för regeringen att Sverige har moderna och effektiva tillståndsprocesser. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen (1991:45). Regeringen har tillsatt Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01). Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av oktober 2022. Utredaren ska analysera och föreslå förändringar och prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, till exempel minskad klimatpåverkan.

Tillförlitliga och heltäckande värdekedjor där bland annat prospektering och återvinning har en central roll är även en förutsättning för att EU ska nå målen i EU:s industristrategi och den europeiska gröna given. Regeringen arbetar aktivt med utvecklingen av hållbara värdekedjor från råvara till insatsvara eller slutprodukt. I ett sådant arbete är Sveriges gruv- och mineralindustri samt gruvklustret som helhet centrala aktörer.

Sveriges globala rankning i förhållande till enskilda policyområden i den rapport från Fraser Institute som Lars Hjälmered nämner ger en mer nyanserad bild vad gäller områden såsom rättssystem, socioekonomisk utveckling, handelsbarriärer, politisk stabilitet, lättillgänglig och kompetent arbetskraft, samt den allmänna inställningen till gruvinvesteringar. I World Risk Report 2020 från Mining Journal Intelligence hamnar Sverige på tionde plats bland 111 jurisdiktioner totalt. Bland EU:s medlemsstater är Finland, Sverige, Portugal och Irland de främsta länderna när det gäller Investment Attractiveness Index, vilket framgår av både Fraser-rapporten och kommissionens tillkommande Raw Materials Scoreboard 2020.

Det är regeringens ambition att Sverige ska fortsätta utveckla gruvindustrin och samtidigt vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling.

Stockholm den 30 augusti 2021

Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.