Till innehåll på sidan

Vård för personer som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen

Skriftlig fråga 2020/21:3482 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-19
Överlämnad
2021-08-20
Anmäld
2021-09-02
Svarsdatum
2021-09-03
Sista svarsdatum
2021-09-03
Besvarad
2021-09-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I svaret på min fråga 2020/21:3259 Hälsan hos personer som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen frågade jag om vilka evidensbaserade åtgärder inom sjukvården som socialministern ämnade vidta för att förebygga en drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för flertalet traumatiska upplevelser i barndomen. Detta med hänvisning till CDC-Kaiser ACE-studien som genomfördes mellan 1995 och 1997 och som var den första studien som undersökte sambandet mellan motgångar i tidig barndom och negativa livslånga hälsoeffekter.

Forskningen fann att de långsiktiga effekterna av ACE bestämde framtida hälsorisker, kronisk sjukdom och för tidig död. Individer som hade upplevt flera ACE stod också inför högre risker för depression, missbruk, fetma, självmordsförsök, psykiska störningar och andra hälsoproblem. För spädbarn och småbarn som utsätts för ihållande stress kan denna typ av negativa barndomsupplevelser orsaka förändringar i hjärnans struktur, vilket potentiellt skadar deras fysiska, känslomässiga och pedagogiska utveckling långt in i framtiden.

Trots denna vetenskap som kan förebygga flera sjukdomar och för tidig död använder sig inte svensk sjukvård av rutinmässig screening eller behandling för att förebygga drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen.

I socialministerns svar specificeras bara insatser för barn och unga, inte för vuxna, vilket efterfrågades. Dessutom är de satsningar som socialministern räknade upp inte särskilt kopplade till traumatiska barndomsupplevelser utan till psykisk ohälsa. Detta utan närmare specifikation eller detaljinnehåll. Med tanke på att socialministern inte svarat på min fråga upprepar jag den och hoppas att målgruppen vuxna innefattas i svaret och att socialministern lämnar svar på vilka evidensbaserade åtgärder som finns inom sjukvården för barn och vuxna som utsatts för ett flertal traumatiska upplevelser i barndomen, exempelvis sexualbrott.

Med hänvisning till detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka evidensbaserade åtgärder för sjukvården ämnar socialministern vidta för att förebygga en drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för ett flertal traumatiska upplevelser i barndomen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3482 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:3482 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Vård för personer som utsatts för traumatiska upplevelser i

barndomen

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om vilka evidensbaserade åtgärder för sjukvården jag ämnar vidta för att förebygga en drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för ett flertal traumatiska upplevelser i barndomen.

Jag vill återigen betona att ansvaret för hälso- och sjukvården ligger hos regionerna och det är därför inte regeringens sak att vidta evidensbaserade åtgärder inom hälso- och sjukvården. Men som jag lyfter i mitt tidigare frågesvar 2020/21:3259 har regeringen gjort flertalet insatser för att främja en evidensbaserad hälso- och sjukvård och satsningar på psykisk hälsa, bland annat genom en överenskommelse med SKR om psykisk hälsa, medel till regioner och kommuner, myndighetsuppdrag, inrättande av forskningsprogram om psykisk hälsa och satsning på psykiatriforskning.

Stockholm den 3 september 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.