Till innehåll på sidan

Förhållandet mellan anvisningslagen och socialtjänstlagen

Skriftlig fråga 2020/21:349 av Mikael Strandman (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-05
Överlämnad
2020-11-05
Anmäld
2020-11-06
Svarsdatum
2020-11-18
Sista svarsdatum
2020-11-18
Besvarad
2020-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I takt med att det har blivit allt svårare att få bostad har allt fler sökt sig till socialtjänsten för hjälp. Målgrupperna för dessa lägenheter, som i vissa fall kan leda till ett förstahandskontrakt efter flera års skötsamhet, har tidigare varit tämligen tydligt definierade, så att vem som helst inte ska kunna få en lägenhet på lösa grunder.

Parallellt med dessa försöks- och träningslägenheter har det emellertid uppstått en ny målgrupp: de till kommunerna anvisade nyanlända. Dessa behöver inte biståndsbedömas enligt andra kriterier än att de behöver ett boende.

Ute i kommunerna prioriteras denna grupp framför de andra som socialtjänsten traditionellt har jobbat med, till exempel missbrukare, personer med diagnoser aktuella inom socialpsykiatrin, våldsutsatta kvinnor, svenska socioekonomiskt utsatta barnfamiljer med flera.

I många kommuner verkar en permanent förtur råda för gruppen nyanlända även efter att etableringstiden har gått ut. Någon definition av hur länge personer i denna grupp ska betecknas som nyanlända verkar inte finnas.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att vidta några generella åtgärder, såsom ändringar i lagstiftning, för att tydliggöra hur nyanlända ska prioriteraras i förhållande till andra grupper när det gäller kommunens ansvar att ordna med tillfälligt eller permanent boende?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:349 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2020/21:349 av Mikael Strandman (SD)
Förhållandet mellan anvisningslagen och socialtjänstlagen

Mikael Strandman har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder, såsom ändringar i lagstiftning, för att tydliggöra hur nyanlända ska prioriteraras i förhållande till andra grupper när det gäller kommunens ansvar att ordna med tillfälligt eller permanent boende.

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) är samhällets yttersta skyddsnät. Det finns inga bestämmelser i socialtjänstlagen som ger en allmän rätt till att få en bostad av socialtjänsten, utan var och en måste i första hand utifrån sin egen förmåga söka bostad via till exempel bostadsförmedling, bostadsföretag och andrahandsförmedlingar.

Socialtjänsten kan i särskilda fall vara skyldig att tillhandahålla en bostad som bistånd. Rätten till bistånd i form av en bostad kan finnas om det krävs att insatsen ges för att en person ska uppnå skälig levnadsnivå. Rättspraxis på området visar att en sådan situation kan vara när en person eller familj står helt utan bostad och har särskilda svårigheter att skaffa bostad på egen hand.

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen påverkas inte av att kommunen också har en skyldighet att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Den som ansöker om bistånd enligt socialtjänstlagen har rätt till en individuell prövning utifrån just sina förutsättningar.

Det är samtidigt viktigt att det finns en socialt hållbar bostadsförsörjning i hela landet. Regeringen beslutade i december 2019 om nya regler för investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Stöd får lämnas för att bygga hyresbostäder i områden med bostadsbrist samt för att bygga bostäder för studerande. Stöd kan även lämnas om det i en kommun finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Regeringen har även gett en utredare i uppdrag att utreda dels uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun inom bostadspolitiken, dels vissa bostadspolitiska verktyg, och vid behov lämna förslag som ökar deras effektivitet.

Stockholm den 18 november 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.