Bussning av elever
Skriftlig fråga 2020/21:350 av Jörgen Grubb (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-05
- Överlämnad
- 2020-11-05
- Anmäld
- 2020-11-06
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I Trollhättan avser utbildningsnämnden att fatta beslut om nedläggning av Frälsegårdsskolan samt Kronanskolans mellan- och högstadium i det utsatta området Kronogården. Eleverna kommer att bussas till andra sidan Göta älv.
Politiker i Malmö har tidigare prövat konceptet med påtvingad integrering av elever genom flytt av elever från Kroksbäcksskolan till Linnéskolan 2007–2010. Det fick konsekvensen att ännu en välfungerande skola fick ordningsproblem och att många elever sökte sig därifrån. Dessutom visade det sig att eleverna trots detta inte umgicks med varandra, något som både lärare och elever vittnade om. Det stora flertalet umgicks med sina vanliga kamrater på rasterna, och när skoldagen var slut åkte de hem till sina respektive bostadsområden.
I TV4-programmet Nyheterna uttalade sig statsrådet den 26 oktober mycket positivt om denna bussning av elever. Jag ställer mig å andra sidan mycket negativ till densamma och beklagar att det finns skolor som fungerar dåligt i vårt land. Alla skolor ska vara bra skolor. Det våra elever och skolor behöver är inte bussning av elever utan tuff styrning, hårda krav på ordning och gott uppförande samt ett återinfört kunskapsfokus.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att elever inte ska behöva bussas mellan skolor och i stället åstadkomma en skola med tuff styrning, hårda krav på ordning och gott uppförande samt ett återinfört kunskapsfokus?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:350 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:350 av Jörgen Grubb (SD)
Bussning av elever
Jörgen Grubb har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att elever inte ska behöva bussas mellan skolor och i stället åstadkomma en skola med tuff styrning, hårda krav på ordning och gott uppförande samt ett återinfört kunskapsfokus.
Låt mig börja med att klargöra att för regeringen och mig är skolans kunskapsuppdrag centralt. Det yttersta syftet med alla de satsningar som vi initierar och genomför inom skolväsendet är att stärka elevernas kunskapsutveckling och bidra till att fler elever når målen för utbildningen.
Trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. Jag vill därför understryka vikten av att alla elever är trygga i skolan. Utbildningen i skolan ska enligt skollagen (2010:800) utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Från den 1 juli 2019 gäller ändringar i läroplanen för bl.a. grundskolan som tydliggör rektorns särskilda ansvar för detta. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever markeras med dessa läroplansändringar.
Tryggheten är generellt sett god i den svenska skolan. En klar majoritet av eleverna, ungefär nio av tio, i grund- och gymnasieskolan känner sig oftast eller alltid trygga i skolan. Flertalet elever upplever också att de har arbetsro i skolan, men omkring en tredjedel känner sig störda av andra elever på de flesta eller alla lektioner. Elevernas uppfattningar i dessa frågor har varit relativt stabila sett över de senaste tio åren (Skolverket, rapport 479, 2019).
En trygg arbetsmiljö främjar också attraktionskraften i läraryrket. Skolans arbete för att uppnå trygghet och studiero innehåller såväl disciplinära åtgärder som pedagogiskt ledarskap och att motverka kränkande behandling. Som med mycket annat i skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt utvecklingsarbete för att nå de resultat vi eftersträvar.
Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att det ska tas fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan. Regeringskansliet har därför beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med dessa frågor (U2020/00707). I uppdraget ingår bl.a. att se över de möjligheter som finns för disciplinära åtgärder och säkerställa ett fungerande regelverk för ett bra arbete med trygghet och studiero i skolan.
Skollagens disciplinära åtgärder ska kunna användas av lärare och rektor. Skolans personal ska känna att de har hela samhällets stöd med att upprätthålla en trygg skolmiljö.
I frågan tas ett enskilt fall upp där en skola lagts ned och elever i stället flyttats till en annan skola. Utan att uttala mig om enskilda fall kan jag konstatera att elevsammansättningen vid skolor under de senaste tjugo åren har blivit alltmer uppdelad efter elevernas socioekonomiska bakgrund. Det innebär i många delar av landet sämre möjligheter för elever med olika bakgrund att mötas i skolan i dag.
Enligt rapporter från bl.a. Statens skolverk och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har skolsegregationen en negativ inverkan på likvärdigheten och riskerar att försämra skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, vilket drabbar elever med mindre gynnsam bakgrund hårdast. Skolsegregation kan även leda till stigmatisering av elever som går i skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning, och ha en negativ påverkan på den sociala sammanhållningen i samhället när skolan allt mindre är en plats där elever med olika bakgrund och förutsättningar möts (Skolverkets lägesbedömning 2020 och SOU 2019:40).
Detta anser jag är en mycket olycklig utveckling och skolsegregationen måste därför minska. En stor del av skolsegregationen i grundskolan beror på boendesegration, men vi vet också att skolvalet är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Detta ser regeringen givetvis som mycket problematiskt. Regeringen gav därför en utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen (dir: 2018:71). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) i april 2020. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 30 november 2020. Regeringen kommer därefter att ta ställning till förslagen och de inkomna remissynpunkterna.
Stockholm den 18 november 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.