Åtgärder för att minska klimat- och hälsoskada från privat bruk av dikväveoxid
Skriftlig fråga 2020/21:3532 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-26
- Överlämnad
- 2021-08-27
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-10
- Sista svarsdatum
- 2021-09-10
- Besvarad
- 2021-09-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
År 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Det kräver resolut och handfast handling i närtid för att i första hand förebygga nya utsläpp. Det fordrar en bred omställning inom de flesta sektorer och verksamheter. Privat bruk av dikväveoxid (lustgas) är inte en stor utsläppskälla i dag, men det är en onödig utsläppskälla som med enkla medel kan förebyggas. Även om koldioxid är den absolut största och viktigaste utsläppskällan att bekämpa är andra växthusgasutsläpp likväl viktiga att förebygga för att klimatmålet ska nås. Lustgas är dessutom en aggressiv växthusgas som har en kraftig verkan på klimatet räknat per ton.
Studier har visat att lustgas även kan ha en negativ påverkan på ozonlagret. Det har också konstaterats att lustgas kan ha negativ påverkan på människors hälsa vid återkommande användning. Att mot bakgrund av detta helt oreglerat tillåta försäljning av lustgas för privat bruk i berusningssyfte ter sig aningen ogenomtänkt. Andra länder, såsom Danmark och Finland, har båda förbjudit försäljning av lustgas för berusningssyfte.
Jag vill därför fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Kommer ministern att verka för att nuvarande reglering av privat försäljning av lustgas ses över i syfte att minimera klimat- och hälsoriskerna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3532 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:3532 av Rickard Nordin (C)
Åtgärder för att minska klimat- och hälsoskada från privat bruk av dikväveoxid
Rickard Nordin har frågat mig om jag kommer att verka för att nuvarande reglering av privat försäljning av lustgas ska ses över i syfte att minimera klimat- och hälsoriskerna.
Utsläppen av lustgas i Sverige står för knappt 2 procent av de totala växthusgasutsläppen räknat som ton koldioxidekvivalenter. De största utsläppen härrör från gödselanvändningen i jordbrukssektorn. Utsläpp av lustgas från produktanvändningen, där privat försäljning av lustgas ingår, stod 2019 för cirka 0,6 procent av de totala växthusgasutsläppen. I samma kategori ingår utsläpp från bland annat lustgasanvändning i sjukvården. Klimatklivet finansierar så kallad lustgasdestruktion inom sjuk- och tandvård som kommer att bidra till minskade läckage av lustgas till atmosfären. Endast en liten del av de totala lustgasutsläppen bedöms komma från lustgaspatroner för privat bruk. Lustgas är inte lämplig att använda i berusningssyfte då det finns risk för hälsoskador, så som medvetslöshet och syrebrist. Sverige ska ha nettonollutsläpp senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen totalt sett över alla sektorer måste gå mot noll. Regeringen följer noga utvecklingen av utsläpp från produkter och genomför löpande ett brett arbete för reformer som ska styra mot målet om nettonollutsläpp.
Stockholm den 10 september 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.