Arbete framför bidrag
Skriftlig fråga 2020/21:3557 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-30
- Överlämnad
- 2021-08-31
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-08
- Sista svarsdatum
- 2021-09-08
- Besvarad
- 2021-09-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Söndagen den 29 augusti kunde vi läsa en intervju av Expressen med en 34-årig sexbarnsmamma med somaliskt ursprung som försörjt sig själv och sin familj på bidrag. Det gick alldeles utmärkt, skattebetalarna skänkte henne nämligen 32 000 kronor i månaden, vilket alltså är mer än vad en vanlig arbetare tjänar i snitt (27 500 kronor i månaden, enligt LO). Vi kan naturligtvis bara glädjas över att sexbarnsmamman nu efter åtta år i Sverige har valt att utmana det socialdemokratiska bidragssystemet, men det ändrar inte på det absurda faktum att systemet i dag är som gjort för att en stor del av befolkningen inte ska arbeta. De få goda exemplen kan tyvärr inte väga upp för ens en bråkdel av kostnaderna som de mindre bra fallen, och dessa har vi fått läsa om i många år.
Till råga på detta vet vi att det fall vi kan läsa om i Expressen dessutom handlar om ett skogsröjningsjobb på fyra timmar om dagen. Det handlar om ett projekt helt finansierat med skattemedel (få förvärvsarbetare hade klagat på en sådan lön, inte minst vid en offentlig anställning). Vederbörande har alltså, efter åtta år i Sverige, och med sex barn (varav tre är födda i Sverige) fortfarande inte genererat en enda skattekrona till välfärdssystemet. Mot bakgrund av detta är det sorgligt när man ändå gläds åt att vederbörande har en sysselsättning. Ur integrationssynpunkt är det extra tydligt att Sverige är i behov av ett rejält systemskifte: 675 000 utrikesfödda är inte självförsörjande i vårt land och blir alltså försörjda.
På tio år har Sverige lyckats med konststycket att öka sin befolkning med över 10 procent. Samtidigt har antalet arbetslösa ökat med drygt 47 procent, och som enda EU-land har arbetslösheten ökat sedan 2014, då Stefan Löfven blev statsminister. Ur en migrations- och kanske främst integrationspolitisk synvinkel är frågan om bidragsbelopp en av de viktigaste att hantera. Det drabbar dessutom samtliga arbetslösa, som till följd av ett direkt skadligt bidragssystem riskerar att få sina liv förstörda samtidigt som samhället får enorma onödiga kostnader – bara de 190 000 långtidsarbetslösa i Sverige kostar staten drygt 30 miljarder kronor per år.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Ardalan Shekarabi svara på följande fråga:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det aldrig ska vara mer lönsamt eller innebära samma intäkt för en människa att gå på bidrag eller skattestöd framför att arbeta, och ser statsrådet något problem med nuvarande system?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3557 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:3557 av Markus Wiechel (SD)
Arbete framför bidrag
Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det aldrig ska vara mer lönsamt eller innebära samma intäkt för en människa att gå på bidrag eller skattestöd framför att arbeta, och om jag ser något problem med nuvarande system.
Alla som kan jobba ska jobba. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att fler ska kunna få ett arbete att gå till och vara självförsörjande. Regeringen har vidtagit kraftiga satsningar inom arbetsmarknadspolitiken och satsat över 9 miljarder kronor 2021. Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det måste gå snabbare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Även om etableringen på arbetsmarknaden har gått snabbare för nyanlända de senaste åren jämfört med för tio år sedan har ambitionsnivån höjts ytterligare. I april i år gick startskottet för intensivåret för nyanlända som ges av Arbetsförmedlingen för utvalda deltagare inom etableringsprogrammet med syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år. Regeringen har infört både en utbildningsplikt för vissa korttidsutbildade och en språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd. Kvinnor och män ska mötas av samma höga förväntningar, krav och stöd. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag.
Den svenska socialförsäkringen omfattar alla som är försäkrade i Sverige genom bosättning eller arbete. Att bli försäkrad för bosättning kräver att personen kan antas vistas i Sverige under en längre period än ett år. Personer som kommer från ett land utanför EU/EES behöver vidare ha ett uppehållstillstånd för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade socialför-säkringsförmåner. Även när det gäller arbetsbaserade förmåner krävs att personen har ett uppehållstillstånd. Därtill behöver personen ha en sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar vilken ersättning som kan beviljas om personen till exempel blir sjuk, behöver vårda ett sjukt barn eller vara föräldraledig. Nivåerna i de arbetsbaserade förmånerna är konstruerade i syfte att täcka inkomstförlust, men kompenserar inte fullt ut för inkomstbortfallet som uppstår. Det ska vara mer lönsamt att arbeta än att inte göra det, samtidigt som den som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller föräldraledighet ska ges en tillräcklig ekonomisk trygghet.
Barnbidrag och flerbarnstillägg är inte behovsprövade bidrag och utgår, oavsett vårdnadshavarens ekonomiska situation, till vårdnadshavare som bor i Sverige. För att exempelvis få rätt till inkomstbaserad föräldrapenning ska personen, utöver att ha en sjukpenninggrundande inkomst, ha arbetat i Sverige i minst 240 dagar före barnets födelse. Det finns därutöver villkor som minskar antalet föräldrapenningdagar som ett barn kan få rätt till beroende på hur gammalt barnet är när det kommer till Sverige.
Trygghetssystemen tar hänsyn till att ett hushåll med många barn har större utgifter än ett hushåll med få barn. Utöver barnbidrag och flerbarnstillägg kan bostadsbidrag, underhållsstöd och kompletterande försörjningsstöd vara aktuellt. Alternativet skulle kunna vara att dessa barn skulle växa upp i ekonomisk utsatthet, vilket ger barnen betydligt sämre framtidsutsikter. Det pågår för närvarande en översyn av förmånerna bostadsbidrag och underhållsstöd (dir. 2018:97) i syfte att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen inom bostadsbidrag och underhållsstöd. I översynen ska utredaren även analysera hur flerbarnstillägget samspelar med barndelen i bostadsbidraget.
Många arbetslösa saknar den kompetens som krävs för de lediga jobben. Regeringen har därför fattat ett flertal beslut med syfte att fler arbetslösa med utbildningsbehov ska studera. Bland annat har möjligheten att studera med bibehållet aktivitetsstöd utvidgats på flera sätt. För att möta behov av utbildning under 2020 och 2021 har regeringen även satsat på en fortsatt utbyggnad av kunskapslyftet, med fler utbildningsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolan, universitet, högskolor samt folkhögskolan.
Genom vidtagna och planerade åtgärder skapar vi förutsättningar för en snabbare och mer varaktig etablering på arbetsmarknaden och därmed möjlighet för fler att klara sin egen försörjning.
Stockholm den 8 september 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.