Förtroendet för den svenska rovdjurspolitiken

Skriftlig fråga 2020/21:368 av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Naturvårdsverket har gjort grova misstag som kan leda till att det möjliga uttaget av vargstammen blir för lågt, skriver tidningen Svensk Jakt. Därför vilar också besluten för den kommande licensjakten på varg på en felaktig grund. Det medger nu myndigheten. Innan länsstyrelserna ska besluta om vargjakt ger Naturvårdsverket forskare i uppdrag att räkna fram hur många vargar som kan skjutas utan att riskera att komma under nivån för gynnsam bevarandestatus, som ligger på 300 djur.

Det fel som nu uppdagats av Jägareförbundet finns i de förutsättningar som Naturvårdsverket gett till forskarna. Felet består i att populationen som visas i den modell som Naturvårdsverket har utgått från är vårpopulationen, alltså vargstammens storlek i vår, efter jakten men före valpningen i maj 2021. De förutsättningar som Naturvårdsverket gett till vargforskarna vid Grimsö är fel. För det är i stället vargstammens storlek inventeringssäsongen 2021–2022, alltså efter valpningen 2021, som forskarna ska beräkna.

Det allvarliga fel som är begånget av Naturvårdsverket kan innebära att antalet vargar som ska minskas genom jakt blir för lågt. Gävleborg är hårt påverkat av rovdjur, och för att människor ska kunna leva i harmoni med våra rovdjur är det av yttersta vikt att riksdagens beslut om 170–270 individer i vår svenska vargstam följs. När Naturvårdsverket gör så här allvarliga fel kan det påverka förtroendet ännu mer till det sämre för den svenska rovdjursförvaltningen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

Vad avser statsrådet vidta för konkreta åtgärder för att stärka förtroendet för den svenska rovdjursförvaltningen och Naturvårdsverket?