Skydd för hotade på arbetsplatsen
Skriftlig fråga 2020/21:381 av Eva Lindh (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-06
- Överlämnad
- 2020-11-08
- Anmäld
- 2020-11-10
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Hoten mot myndigheter ökar, enligt en kartläggning som fackförbundet Vision har gjort. Rapporter kommer från Linköping och Malmö om grova hot mot socialsekreterare. Andra berättelser kommer från ambulans- och brandpersonal vid utryckningar, sjukvårdspersonal då skadade kriminella kommer till sjukvården och handläggare i olika funktioner i kommunerna. Vi kan och får aldrig acceptera detta. De som drabbas behöver skydd och stöd.
Från och med den 1 januari i år gäller en ny lag som skärper straffet för sabotage mot blåljusverksamhet. Det kan exempelvis handla om att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanspersonal eller om att hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Den som gör detta kan dömas till fängelse i högst fyra år. Det är en viktig lag både för att skydda personal och för att säkra genomförandet av insatserna.
Gustav i Linköping berättar i en nyhetsartikel att han vid ett tillfälle ansökt om skyddade personuppgifter eller sekretessmarkering i folkbokföringen men fick nej från Skatteverket. Andra har lyft problem med att kriminella lätt kommer åt personliga uppgifter som kan användas som hot mot deras person och familj. Fackförbundet Vision har lyft frågan om att det kan krävas förändrad lagstiftning för att skydda människor som blir hotade på arbetsplatsen. Chefer och ledare på arbetsplatsen som stöttar och vågar stå bakom en anmälan när det behövs är avgörande.
Vi måste göra allt vi kan för att skydda hotade, som dessutom bara gör sitt jobb för oss och för ett bättre samhälle.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg lyder:
Vad anser statsrådet kan göras för att ytterligare stärka skyddet för dem som hotas på sin arbetsplats, och avser statsrådet att ta några initiativ i frågan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:381 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:381 av Eva Lindh (S)
Skydd för hotade på arbetsplatsen
Eva Lindh har frågat inrikesministern Mikael Damberg vad han anser kan göras för att ytterligare stärka skyddet för dem som hotas på sin arbetsplats och om han avser att ta några initiativ i frågan. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.
Mycket riktigt trädde det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet i kraft i januari i år. Det straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Detta är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att dessa funktioner inte får angripas.
Därtill gav regeringen den 14 maj i år en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den
12 november 2021.
Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Det handlar om transparens. Men för att skydda anställda från repressalier kan vissa uppgifter om offentligt anställda skyddas. Utgångspunkten är t.ex. att sekretess gäller för anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer. Hos vissa myndigheter, där personalen särskilt kan riskera att utsättas för t.ex. hot eller våld, kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Det gäller t.ex. för anställda hos Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och socialnämnderna. Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.
Härutöver har regeringen vidtagit ett antal åtgärder som stärker skyddet för offentligt anställda, inte minst inom Polismyndigheten och Kriminalvården.
Offentliganställda har i stor utsträckning tjänstekort. Regeringen har beslutat om förordningsändringar som bl.a. innebär att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller personnummer. Ändringarna, som trädde i kraft i februari i år, ska minska utsattheten för offentliganställda genom att begränsa tillgången till deras personuppgifter.
I en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i början av november i år föreslås en ny lag om säkerhetskontroll på frivårdskontor. Säkerhetskontroll ska få genomföras om det behövs för att begränsa risken för att det begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Syftet med en säkerhetskontroll är att upptäcka vapen och andra farliga föremål. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.
Regeringen har vidare tillsett att arbetsmiljöarbetet intensifierats i Polismyndigheten. Till exempel sker nu partsgemensamma prioriteringar av vilka fysiska skyddsåtgärder som ska vidtas och Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor per år för dessa åtgärder.
Jag följer utvecklingen på området noggrant och är beredd att överväga fler åtgärder om det bedöms vara nödvändigt.
Stockholm den 18 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.