Egen försörjning
Skriftlig fråga 2020/21:388 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-09
- Överlämnad
- 2020-11-10
- Anmäld
- 2020-11-11
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Enligt en genomgång som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort för SVT Nyheters räkning är det förhållandevis få av de nyanlända som har kommit till Sverige sedan 2015 som har en egen löneinkomst. Det har varit svårt för de asylsökande som kom till Sverige under flyktingkrisen att få jobb. En tredjedel av dem som kom 2015 är nu förvärvsarbetande, visar siffrorna från SCB.
I reportaget räknar SVT in den arbetsmarknadspolitiska åtgärden extratjänster som löneinkomst i statistiken. Extratjänster är 100 procent subventionerade anställningar, och det är en stor grupp som befinner sig i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Fler män (42 procent) än kvinnor (19 procent) har lön som huvudsaklig försörjning och löneinkomster över 96 000 om året.
Att det är en så stor andel som är utan egen försörjning orsakar stora belastningar såväl på våra ersättningssystem som för individerna, som har det svårt.
Av statistiken framgår att endast 19 procent av de kvinnor som har kommit till Sverige under den aktuella perioden har lön som huvudsaklig försörjning, vilket måste ses som ett mycket stort misslyckande.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark blir därför:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att höja graden av egen löneförsörjning, i stället för subventionerade anställningar, bland dem som kom till Sverige år 2015?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:388 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:388 Egen försörjning av Lars Beckman (M)
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja graden av egen löneförsörjning, i stället för subventionerade anställningar, bland dem som kom till Sverige år 2015.
Det måste gå snabbare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Även om etableringen på arbetsmarknaden går snabbare för nyanlända i dag än för några år sedan, krävs mer och vi måste höja ambitionsnivån ytterligare.
Nyanlända kvinnor och män som nyligen har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa kan delta i etablerings-programmet. Här kan de ta del av arbetsmarknadsinsatser, sfi och samhällsorientering. Från och med den 15 april 2021 ska nyanlända kvinnor och män kunna ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår inom ramen för etableringsprogrammet, där deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo. Syftet med intensivåret är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Insatserna ska utformas utifrån arbetsgivares behov, individens förutsättningar och behov samt utbudet av insatser.
De som kom till Sverige som flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa under år 2015 kan inte delta i etableringsprogrammet längre, de har varit för lång tid i Sverige. De kan däremot ta del av andra insatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.
Subventionerade anställningar är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken. Genom en subventionerad anställning kan exempelvis arbetslivserfarenhet, språkträning och nätverk erhållas vilket förbättrar chanserna för en varaktig etablering på arbetsmarknaden.
Men, regeringen har även presenterat ett flertal andra initiativ för att minska arbetslösheten och förbättra nyanländas etablering.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen bland annat en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och en likvärdig service i hela landet samt ökat deltagande i upphandlade matchningstjänster.
Regeringen föreslår även att medel tillförs för att öka tillgången till arbetsmarknadsutbildningar i syfte att möta efterfrågan inom bristyrken och stärka kunskaperna hos arbetssökande genom kortare yrkesinriktade utbildningar.
För att öka övergångarna till utbildning införde regeringen i november 2020 vidgade möjligheter för arbetssökande att studera med bibehållen ersättning. Utvidgningen omfattar dels arbetslösa med behov av grundläggande eller gymnasial utbildning, dels långtidsarbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin med behov av eftergymnasiala studier.
Arbetsförmedlingen fick samtidigt i uppdrag att öka antalet anvisningar till att söka reguljär utbildning så att fler arbetssökande som är i behov av utbildning ges förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.
I regleringsbrevet för 2020 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att andelen inskrivna utan aktivitet i etableringsprogrammet ska minska, vilket också har skett.
Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att ta fram, och sprida exempel på kommuners arbetssätt och insatser som riktas till föräldralediga kvinnor och män som tar emot försörjningsstöd i syfte att förbereda dem för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande efter föräldraledigheten. Uppdraget ska slutredovisas i december 2020.
Regeringen tillför medel till kommuner och civilsamhället för att erbjuda insatser i svenska till utrikes födda under föräldraledigheten under åren 2020–2022. Ett särskilt fokus är på språkträning och att skapa mötesplatser för föräldrar och barn med olika bakgrund. Medel har även tillförts folkbildningen år 2020–2022. Insatserna ska bidra till att utveckla kunskaperna i det svenska språket och riktar sig framförallt till utrikes födda kvinnor med barn.
I början på november 2020 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd. Det är en del i regeringens arbete för att öka språkkunskaperna och förutsättningarna för integration och etablering på arbetsmarknaden. Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Stockholm den 18 november 2020
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.