Bidrag till extremistorganisationer

Skriftlig fråga 2020/21:399 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-10
Överlämnad
2020-11-11
Anmäld
2020-11-12
Svarsdatum
2020-11-18
Sista svarsdatum
2020-11-18
Besvarad
2020-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Säpo har länge varnat för att statligt stöd till organisationer finansierar extremism.

Men trots att två utredningar tillsatts och lagt fram förslag, 2018 respektive 2019, fortsätter det att dröja innan ny lagstiftning är klar. Kultur- och demokratiministern har uttalat att hon är frustrerad över att det nu kommer att ta lite längre tid. Anledningen är att man i ett sent skede i arbetet med lagförslaget upptäckte att tillämpningen av den kan strida mot EU:s dataskyddsförordning. Nu har ytterligare en utredning tillsats för att titta på detta.

Regeringen meddelar nu att den nya utredningen ska vara klar först i augusti 2021. Man kan säga att regeringen minst sagt är ytterst saktfärdig i arbetet med att täppa till flödet av skattemedel till extremistorganisationer.

I ett remissvar från förra hösten bedömde Säpo att ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer tar emot offentliga medel, och samtidigt fortsätter avslöjande efter avslöjande att komma om hur offentliga medel betalas ut till islamistiska, antisemitiska och terrorhyllande rörelser. Det handlar om allt från bistånd och bidrag till islamistiska Muslimska brödraskapets underorganisationer Islamic Relief och Ibn Rushd till bistånd till Unrwa och palestinska myndigheten.

I andra sammanhang har regeringen gått snabbt fram med lagförslag, som till och med sågats av Lagrådet, för att få lagstiftning på plats. Vi minns alla afghanamnestin. Men när det gäller att stoppa svenska skattebetalares pengar till extremister tycks det inte vara lika angeläget. Här borde regeringen kunna agera lika snabbt för att dra åt kranen av offentliga medel genom en temporär lag i väntan på ett slutgiltigt lagförslag där även den sista delen avseende hanteringen av personuppgifter är utredd. Dessutom bör man beakta att det redan finns två utredningar på plats att bygga en sådan lag på.

Av denna anledning vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Har ministern övervägt att snabbt lägga fram en temporär lag, byggd på de två tidigare utredningarna, i väntan på att den sista utredningen blir klar och ett slutgiltigt lagförslag finns på plats? Om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:399 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:399 av Björn Söder (SD)
Bidrag till extremistorganisationer

Björn Söder har frågat mig om jag har övervägt att snabbt lägga fram en temporär lag, byggd på de två tidigare utredningarna, i väntan på att den sista utredningen blir klar och ett slutgiltigt lagförslag finns på plats.

Offentliga medel ska endast gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Att offentliga medel utnyttjas på felaktigt sätt är helt oacceptabelt.

Demokrativillkor finns redan i dag i majoriteten av de förordningar som styr bidragsgivningen till det civila samhället. Det är likafullt viktigt att införa ett nytt och enhetligt demokrativillkor. Jag är mån om att så fort som möjligt få en tydlig lagstiftning på plats. Även om detta nu dröjer något ytterligare är det viktigt att alla förutsättningar finns på plats när det nya demokrativillkoret införs så att det kan tillämpas på ett tydligt och rättssäkert sätt. Att i detta läge arbeta fram en temporär lag är därför inte aktuellt för regeringen.

Redan med dagens regelverk kan myndigheter stoppa bidrag till organisationer som inte lever upp till de nuvarande demokrativillkoren. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) har exempelvis stoppat bidrag till flera organisationer där det funnits misstankar om att de mottagande organisationerna inte lever upp till de demokrativillkor som följer med bidraget.

Samtidigt behöver arbetet ständigt utvecklas. Under arbetet med demokrativillkoren har Säkerhetspolisen lyft fram att det bör inrättas ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Därför har regeringen även beslutat om direktiv till en utredning som bland annat ska analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion som ska kunna bistå vid en fördjupad granskning av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Regeringen har genomfört flera olika insatser under senare år parallellt med processen för ett nytt demokrativillkor. Bland annat tillförde regeringen fr.o.m. 2020 medel till MUCF:s förvaltningsanslag i syfte att stärka bidragshanteringen. Detta har underlättat för myndigheten att tillämpa befintligt demokrativillkor.

Demokrativillkorsutredningen tog vidare fram ett metodmaterial som myndigheter i avvaktan på lagstiftning kan använda för att ytterligare höja sina kunskaper i frågan.

Regeringen har en löpande dialog med bidragsutbetalande myndigheter för att försäkra sig om att de tar frågan på största allvar.

Stockholm den 18 november 2020

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.