Styrmedel för bio-CCS
Skriftlig fråga 2020/21:402 av Jessica Rosencrantz (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-10
- Överlämnad
- 2020-11-11
- Anmäld
- 2020-11-12
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Tekniken för att fånga in och lagra koldioxid, CCS, och bio-CCS ifall koldioxiden har biogent ursprung, har stor potential att bidra till stora utsläppsminskningar och till och med negativa utsläpp. Experter såväl i Sverige som i EU och FN anser att tekniken är central för att nå klimatmålen.
För snart ett år sedan överlämnades betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid till regeringen. Utredningen har i uppdrag att föreslå en strategi för hur Sverige kan nå negativa utsläpp av växthusgaser efter år 2045.
En viktig del i uppdraget var att lämna förslag på hur incitament kan skapas för bio-CCS. Utredningen föreslår bland annat att Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett förslag för långsiktig finansiering av bio-CCS.
Nu har det snart gått ett år sedan utredningen överlämnades till regeringen. Trots detta har regeringen inte prioriterat att gå vidare med förslagen.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
När avser ministern att gå vidare med förslagen i betänkanden Vägen till en klimatpositiv framtid i syfte att få igång storskalig bio-CCS i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:402 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:402 av Jessica Rosencrantz (M)
Styrmedel för bio-CCS
Jessica Rosencrantz har frågat mig när jag avser att gå vidare med förslagen i betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) i syfte att få i gång storskalig bio-CCS i Sverige.
Till att börja med vill jag betona att regeringens klimatpolitik syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Kraftiga utsläppsminskningar är prioriterade men tekniker för negativa utsläpp behöver också utvecklas för att uppnå det riksdagsbundna målet om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Koldioxidavskiljning och lagring, inte minst av biogena utsläpp, kan komma att fylla en viktig roll för att nå målet. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2021 att Statens energimyndighet blir ett nationellt centrum för koldioxidavskiljning och lagring, så kallad CCS. Energimyndigheten tillförs även 5 miljoner kronor för att inrätta ett system med omvända auktioner alternativt fast lagringspeng för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor, så kallad bio-CCS. Ambitionen är att införa ett system för driftsstöd under 2022, för att påskynda genomförandet av bio-CCS. Regeringen avser satsa ytterligare 50 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023 för ett kommande driftstöd.
Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska de utsläpp inom industrin som är svårast att komma åt. Under 2019 införde regeringen inom ramen för Industriklivet även ett stöd till forskning, förstudier, test, demo och investeringar i negativa utsläpp bland annat i form av bio-CCS. Regeringen kommer också att sträva efter att lämpliga instrument utformas inom EU för att skapa ekonomiska incitament för negativa utsläpp.
Sammanfattningsvis vill jag försäkra Jessica Rosencrantz om att regeringen redan har tagit om hand om de flesta av betänkandets förslag gällande bio-CCS eller avser att göra det inom kort.
Stockholm den 18 november 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.