Skärpning av skolors brottsförebyggande arbete
Skriftlig fråga 2020/21:414 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-10
- Överlämnad
- 2020-11-11
- Anmäld
- 2020-11-12
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Nyligen lämnade Brottsförebyggande rådet rapporten Skolundersökningen om brott 2019.
I den framkommer att nästan hälften av alla elever i årskurs 9 är oroliga för att utsättas för brott, vilket påverkar deras vardag. Oron resulterar i att de inte går till skolan, att de undviker att gå ut på kvällarna, att de undviker specifika platser med mera. Denna oro påverkar skolresultat, sömn med mera.
I rapporten framkommer att nästan 20 procent av de killar som har blivit utsatta för hot har uppgett att de hållit sig borta från skolan en hel dag på grund av oro.
Detta är mycket allvarligt för skolgången.
Med anledning av detta önskar jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skolorna ska skärpa sitt brottsförebyggande arbete?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:414 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:414 av Ellen Juntti (M) Skärpning av skolors brottsförebyggande arbete
Ellen Juntti har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att skolorna ska skärpa sitt brottsförebyggande arbete.
Jag vill inleda med att understryka betydelsen av trygghet och studiero för elevernas utveckling och lärande. En jämlik kunskapsskola där alla elever känner sig trygga är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Elever som klarar skolan begår färre brott. Brottsförebyggande rådets rapport Skolundersökningen om brott utgör ett viktigt kunskapsunderlag om utvecklingen av elevers självrapporterade utsatthet för och delaktighet i brott.
Regeringen verkar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) beskriver hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. En av punkterna i programmet handlar specifikt om att skolor och huvudmän inom skolväsendet utvecklar sitt förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling och med att skapa trygga skolmiljöer.
Skolan kan göra mycket men inte allt. Forskning framhåller betydelsen av att klara av skolan som en skyddsfaktor både när det gäller risker att hamna i kriminalitet och att utsättas för brott. För att skolan ska vara framgångsrik i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet visar forskning att det är viktigt att skolan har få mål och fokuserar på kärnuppdraget. Tidiga insatser och arbete för att alla elever ska nå kunskapskraven blir därför tillsammans med stödinsatser, elevhälsoarbete, trygghet och studiero, inkludering m.m. utgångspunkten för skolans brottsförebyggande arbete. Även våldsförebyggande arbete samt skolans planering och organisering av den fysiska pedagogiska miljön kan verka brottsförebyggande, liksom arbetet med kunskapsövergripande ämnesområden som alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och Polismyndigheten utifrån givna roller och mandat har också betydelse. Regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Särskilda insatser riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden samt barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck (U2017/01236/GV). Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 juni 2023. När det gäller insatser riktade specifikt till unga som har begått brott och behöver hjälp för att vända riktning finns olika lokala samverkansformer mellan framför allt skola, socialtjänst och polis.
Skolans brottsförebyggande arbete rymmer även frågor om trygghet och studiero. Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att det ska tas fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan. En utredare har fått uppdraget att biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med dessa frågor (U2020/00707). Utredaren ska bl.a. lämna förslag för att elever som hotat eller utsatt andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras.
Brottsligheten behöver motverkas med effektiva brottsbekämpande metoder och ändamålsenlig lagstiftning. Samhället måste också bedriva ett brett och utvecklat förebyggande arbete mot brott och återfall i brottslighet och för att förhindra att unga involveras i kriminalitet. Kommunerna har en viktig roll i detta arbete och flera centrala brottsförebyggande verktyg finns inom den kommunala verksamheten. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet och arbetet fortsätter.
Stockholm den 18 november 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.