Skärpt granskning av statliga bidrag
Skriftlig fråga 2020/21:415 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-10
- Överlämnad
- 2020-11-11
- Anmäld
- 2020-11-12
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Statliga bidrag ska gå till föreningar som respekterar demokratin i Sverige. Dock framkommer det alltför ofta att statliga bidrag går till föreningar som motarbetar demokratin, vilket är mycket allvarligt både för samhällets utveckling och för respekten för hur skattebetalarnas pengar används.
Nyligen avslöjade Kvällsposten att den statliga myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos, beviljat Rosengårds folkets hus drygt 903 000 kronor för att minska och motverka segregation. I ansökan framgår att en huvudaktör i projektet är Grupp 194 Malmö. Enligt Kvällsposten har denna grupp postat antisemitiska inlägg på Facebook.
Anders Kessling, direktör på Delmos, har inlett en utredning genom att begära en särskild redovisning från Rosengårds folkets hus. Detta innebär att Rosengårds folkets hus fått i uppdrag av staten att göra en oberoende granskning av sin egen samarbetspartner.
Enligt Kessling är systemet med granskningar uppbyggt på detta sätt. Det vill säga att staten låter organisationer granska sig själva och sina samarbetspartner. Det innebär en risk för jäv och felaktig hantering av skattepengar.
Med anledning av detta önskar jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Anser statsrådet att detta är ett bra system, eller avser statsrådet att genomföra en ändring?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:415 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:415 av Ellen Juntti (M)
Skärpt granskning av statliga bidrag
Med hänvisning till ett beslut om att bevilja bidrag till Rosengårds Folkets Hus som har fattats av Delegationen mot segregation (Delmos) har Ellen Juntti frågat mig om jag anser att det är ett bra system att staten låter organisationer granska sig själva och sina samarbetspartner, eller om jag avser att genomföra en ändring.
För att minska och motverka segregation krävs ett långsiktigt arbete av en bredd av aktörer. Det krävs både insatser som är av sektorsövergripande karaktär och insatser inom enskilda områden. Statsbidrag till kommuner, regioner och civilsamhällesorganisationer är ett viktigt verktyg för att utveckla och förstärka detta arbete.
För mig är det en självklarhet att offentliga bidragsmedel endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.
Ellen Juntti hänvisar i sin fråga till ett beslut om att bevilja bidrag till Rosengårds Folkets Hus som har fattats av Delegationen mot segregation. Som statsråd kan jag inte uttala mig om enskilda fall och hantering av enskilda bidragsärenden är således en fråga för myndigheten.
Jag kan dock konstatera att det i förordningen (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation anges att bidragsmottagarna i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Vidare framgår att också sådana organisationer som bidragsmottagaren samarbetar med ska uppfylla dessa krav. Enligt förordningen är bidragsmottagaren återbetalningsskyldig bland annat om bidrag har lämnats felaktigt eller om bidraget inte har använts för det ändamål som det har beviljats för. Jag utgår ifrån att myndigheten i de fall detta blir aktuellt också fattar beslut om återkrav.
För att säkerställa att offentliga medel går till verksamheter och organisationer som utgår ifrån demokratiska värderingar, som jämställdhet och antidiskriminering, tillsatte regeringen i mars 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Betänkandet som överlämnades till regeringen i mars 2019 innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer.
Under beredningen av betänkandet har ett behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Därför har regeringen i oktober 2020 givit en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor. Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren även fått uppdraget att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning och av annan offentligt finansierad verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021. Ett delbetänkande som avser delarna i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 1 augusti 2021. Regeringen avser därefter återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor.
Stockholm den 18 november 2020
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.