Utveckling och mätbara mål för att bekämpa våld mot barn
Skriftlig fråga 2020/21:417 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-10
- Överlämnad
- 2020-11-11
- Anmäld
- 2020-11-12
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
I ett pressmeddelande från regeringen nyligen aviserades att förekomsten av våld mot barn i Sverige ska kartläggas samt att Stiftelsen Allmänna Barnhuset tilldelas medel för detta. Samarbete ska ske med Karlstads universitet.
Det viktigaste är dock alltid att barn skyddas och värnas, att våld mot barn undviks och bekämpas samt att överträdelser bestraffas. Kartläggningar och undersökningar behövs, men minst lika viktigt är agerande och konstruktiva direkta lösningar. Undersökningar med finansierade uppdrag behöver målstyras så att barn verkligen ska slippa utsättas för våld. Tydliga mål som kan avgöra om utvecklingen verkligen går i rätt riktning är antagligen avgörande för att de insatser som görs på området ska kunna bedömas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Vilka mål finns kopplade till den nu aktuella kartläggningen och uppföljningen, och vilka åtgärder kommer att företas för att dessa ska uppnås?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:417 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:417 Utveckling och mätbara mål för att bekämpa våld mot barn och fråga 2020/21:418 Regelbunden uppföljning av våld mot barn av Mikael Eskilandersson (SD)
Mikael Eskilandersson har frågat mig vilka mål som finns kopplade till den nu aktuella kartläggningen och uppföljningen, och vilka åtgärder som kommer att företas för att dessa ska uppnås. Han har även frågat mig om avsikten är att undersökningarna framöver ska vara regelbundet återkommande och ge underlag för statistik på området. I frågorna hänvisar Mikael Eskilandersson till ett beslut som innebär att regeringen beviljat medel till Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att förbereda en undersökning om förekomst av våld mot barn i Sverige. Jag besvarar frågorna samlat.
Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som Sverige gjort genom att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Målet innebär att alla barn, oavsett bl.a. ålder, kön, ursprung och funktionsnedsättning, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Regeringens arbete ska även bidra till att Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling genomförs, bl.a. berörs mål 16.2 om att eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.
Alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det är därför särskilt angeläget att fortsatt uppmärksamma de barn som löper förhöjd risk att utsättas för rättighetskränkningar eller övergrepp. Att barn blir utsatta för eller upplever våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, kan medföra stora konsekvenser för barn på både kort och lång sikt och för samhället i stort. Trots en tydlig målsättning om att inget barn ska utsättas för våld drabbas en stor andel barn och unga av våld i Sverige under sin uppväxt och rätten att skyddas från våld är fortfarande inte fullt tillgodosedd för alla barn trots genomförda insatser. Att barn utsätts för våld är oacceptabelt och kräver därför fortsatta åtgärder inom flera politikområden.
Ett flertal åtgärder har genomförts, pågår och planeras inom området. Av dessa kan särskilt följande nämnas.
Sedan 2000 har Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Karlstads universitet genomfört en nationell kartläggning av våld mot barn vart femte år med medel från regeringen. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har med beviljade medel från regeringen under åren 2016–2019 även tagit fram vägledningen Fjärde rummet – en modell för stöd och behandling för barn som utsatts för våld och övergrepp, som bygger på samverkansformen barnahus.
Det ingår också i socialtjänstens uppdrag att se till barn som utsatts för brott får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även barnens närstående. Varje år fördelas utvecklingsmedel och tillhandahålls nationellt och regionalt kompetensstöd i syfte att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer, vilket bl.a. omfattar våld mot barn, inom vården och omsorgen. Medlen är beslutade av riksdagen sedan 2007. Socialstyrelsen fick i mars i år ett förnyat treårigt uppdrag att fördela utvecklingsmedel och att, i samverkan med flera andra myndigheter, ge kompetensstöd till kommuner, regioner och ideella organisationer för att utveckla och kvalitetssäkra arbetet mot våld i nära relationer.
Till följd av utbrottet av covid-19 har Socialstyrelsen under 2020 fått extra medel att fördela till civilsamhällesorganisationer som bl.a. arbetar med barn i utsatta situationer så att de kan utöka sina stödverksamheter för att möta ökade och förändrade behov.
Nuvarande kompetensteamet mot hedersförtryck permanentas och blir därmed ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län. Det bör ingå i centrets arbete att regelbundet undersöka omfattningen av detta våld och förtryck. Ökat skydd för barn och unga mot våld är även centralt i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026.
Regeringen lägger även särskild vikt vid ett utökat och verkningsfullt våldsförebyggande arbete. För att arbetet ska få kraft anser regeringen att det är nödvändigt med ett fortsatt samlat grepp för att motverka våld mot barn och avser att vidta ytterligare åtgärder.
Regeringen avser att inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram en nationell strategi mot våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen politik, bland annat genom att tydliggöra olika aktörers ansvar, identifiera brister och föreslå insatser för att förebygga att barn utsätts och stärka förmågan att stödja dem som utsatts.
Därtill överlämnade Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord sitt betänkande i juni 2019 (SOU 2019:32). Utredningen föreslår bl.a. att ett nytt brott införs, barnfridsbrott, som gör det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i nära relation. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Stockholm den 18 november 2020
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.