Avrättningen av Navid Afkari
Skriftlig fråga 2020/21:44 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-14
- Överlämnad
- 2020-09-15
- Anmäld
- 2020-09-16
- Svarsdatum
- 2020-09-23
- Sista svarsdatum
- 2020-09-23
- Besvarad
- 2020-09-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
På lördagsmorgonen avrättades den iranske brottaren Navid Afkari. Han avrättades enligt iranska myndigheter i Adelabadfängelset strax utanför Shiraz efter att han anklagats och dömts för att ha slagit ihjäl en säkerhetsvakt under en fredlig regimkritisk demonstration i Shiraz 2018.
Som bevis för att Afkari begått mordet har ett erkännande på tv använts. Videoklippet sändes efter att Donald Trump engagerat sig i frågan och uppmanat Irans regim att benåda Afkari. Flera organisationer menar att erkännandet är framtvingat efter tortyr och inte rättsligt tillförlitligt. Det är inte ovanligt att regimen genom tortyr som skenavrättningar, skendränkningar, bryta fingrar, dra ut naglar, misshandla och använda sig av sexuellt våld tvingar människor att erkänna handlingar de inte begått.
Sveriges nuvarande regering verkar ju ha särskilt goda relationer till den iranska regimen efter sina besök i landet, där utrikesministern själv (då som handelsminister) 2017 iklädde sig kvinnoförtryckande plagg, och välkomnandet av den iranske utrikesministern till Sverige, där dåvarande utrikesministern Margot Wallström här i Sverige godtog islams sed att män inte skakar hand med kvinnor.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Fördömer ministern avrättningen av Navid Afkari, och hur framför ministern i så fall detta till sina kollegor i den iranska regeringen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:44 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:44 av Björn Söder (SD) Avrättningen av Navid Afkari och fråga 2020/21:50 av Markus Wiechel (SD) Avrättningen av Navid Afkari
Björn Söder har frågat mig om jag fördömer avrättningen av Navid Afkari, och hur jag i sådana fall framför detta till den iranska regeringen. Vidare har Markus Wiechel frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder mot bakgrund av det vi sett i Iran, exempelvis ytterligare sanktioner eller att på annat sätt pressa den iranska regimen till att respektera sitt folks rätt till olika friheter.
Jag uttryckte på sociala medier den 14 september min bestörtning över avrättningen av Navid Afkari och fördömde dådet med hänvisning till Sveriges och övriga EU:s motstånd mot dödstraffet. EU fördömde dessutom samlat avrättningen i ett uttalande den 14 september. Sveriges hållning vad gäller dödsstraffet är väl känd. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer dödsstraffets tillämpning i alla dess former och under alla omständigheter. Den 9 september uttalade sig Sveriges MR-ambassadör Annika Ben David på sociala medier och krävde att Navid Afkaris dödsdom inte skulle verkställas.
Jag delar frågeställarnas oro över den fortsatt svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran, bland annat avseende den omfattande tillämpningen av dödsstraff i landet. Rättsstatens principer respekteras heller inte i Iran. Det finns inskränkningar vad gäller transparens i rättsmål, beträffande rätten till försvar, och möjlighet att överklaga. Tortyr och framtvingade erkännanden förekommer. Dessa är alla aspekter som tas upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran, vars senaste upplaga presenterades i december 2019.
I våra bilaterala kontakter framför vi konsekvent vår oro över Irans bristande respekt för mänskliga rättigheter, inklusive vår ståndpunkt om tillämpning av dödsstraffet. Senast under FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars höll Sverige ett nationellt anförande om Iran och uttryckte oro över bland annat dödsstraffet och respekten för förenings- och församlingsfriheten. Inom EU bidrar Sverige till gemensamma uttalanden och deltar i att uppvakta de iranska myndigheterna om mänskliga rättigheter, ofta till stöd för enskilda dödsdömda fångar.
Avseende sanktioner mot Iran tillämpas sedan 2011 EU:s restriktiva åtgärder avseende allvarliga kränkningar mot mänskliga rättigheter i Iran. Denna sanktionsregim omfattar bland annat reserestriktioner och frysning av tillgångar för ett antal individer som varit inblandade i dessa kränkningar, samt exportförbud mot teknisk utrustning till Iran som skulle kunna användas för att kontrollera och förtrycka landets medborgare.
Stockholm den 23 september 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.