UTP-direktivet
Skriftlig fråga 2020/21:442 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-11
- Överlämnad
- 2020-11-12
- Anmäld
- 2020-11-13
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Under våren 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan, kallat UTP-direktivet. Detta direktiv ska vara genomfört i svensk rätt senast den 1 maj 2021 och syftar till att skydda leverantörer mot köpares otillbörliga handelsmetoder vid kommersiella köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter och ytterst till att förbättra jordbruksbefolkningens levnadsstandard.
I den utredning som gjorts kring implementeringen i svensk lag föreslås att samtliga leverantörer, oavsett storlek, ska skyddas mot samtliga köpare, oavsett storlek. Detta innebär att utredningen i praktiken bedömer de allra största multinationella varumärkesägarna i livsmedelsindustrin som skyddsvärda i deras affärsrelationer med väldigt små köpare (med årsomsättning under ca 20 miljoner kronor). Förslag som går avsevärt längre än vad direktivet omfattar.
Sveriges riksdag har tidigare genom betänkande 2018/19:NU7 riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör verka för att EU-direktiv ska genomföras i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet att verka för att genomförandet av UTP-direktivet inte leder till en överimplementering i svensk lag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:442 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:442 av Mattias Bäckström Johansson (SD) UTP-direktivet
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag avser att verka för att genomförandet av UTP-direktivet inte leder till en överimplementering i svensk lag.
Den 17 april 2019 antogs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet) som syftar till att stärka de svagaste aktörerna i livsmedelskedjan. Anledningen är att leverantörskedjan är sårbar för otillbörliga handelsmetoder på grund av avsevärda obalanser i förhandlingsstyrkan mellan leverantörer och köpare i jordbruks- och livsmedelskedjan.
Sveriges företagare är en grundpelare för jobb, tillväxt och välfärd och en ökad konkurrenskraft i den svenska livsmedelskedjan är en förutsättning för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. UTP-direktivet syftar till att skapa möjligheter för att stärka svensk primärproduktion och förädlingsindustri samt våra företagare som verkar i jordbruks- och livsmedelskedjan.
I en departementspromemoria från oktober 2019 lämnades förslag till hur kraven i UTP-direktivet kan genomföras i svensk rätt samt föreslogs en ny lag som innehåller de bestämmelser som bedöms nödvändiga och lämpliga för att genomföra direktivet. Departementspromemorian har därefter remitterats. UTP-direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 1 maj 2021 och bestämmelserna ska börja tillämpas senast den
1 november 2021. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Jag kan konstatera att regeringen är positiv till åtgärder som stärker konkurrenskraften hos företag inom livsmedelskedjan och till åtgärder som kan bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. UTP-direktivet är avsett att minska riskerna och förbättra likviditeten för i första hand lantbrukare men även för mindre livsmedelsproducenter. En viktig del i livsmedelsstrategin är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar.
Stockholm den 18 november 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.