Ytterligare resurser till polisen

Skriftlig fråga 2020/21:447 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-12
Överlämnad
2020-11-13
Anmäld
2020-11-17
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I Aktuellt den 11 november redovisades utvecklingen över antalet skjutningar i Sverige. Det är sannerligen en dyster utveckling, och det som verkligen satte fokus på hela situationen är det faktum att barn i tolvårsåldern är oroliga för att bli skjutna.

Reportaget tog sin utgångspunkt från den flicka som dödades tidigare i år och där barn i samma ålder intervjuades. Någonting har gått riktigt snett i vårt samhälle när barn oroar sig för att bli skjutna. I ett land som Sverige borde det inte finnas i barns tankebanor att de riskerar att bli skjutna på öppen gata.

Statistiken i reportaget talar dock sitt tydliga språk, och antalet skjutningar från januari till oktober i år var hela 315 stycken. Samma period 2019 var antalet skjutningar 267 stycken. Under samma period dödades 37 personer i år mot 31 personer 2019. Trenden är oroväckande, och det finns i dagsläget ingenting som tyder på att antalet skjutningar kommer att minska.

Samhällets främsta uppgift är att skydda sina medborgare, och här kan vi konstatera att det uppdraget har misslyckats. I annat fall skulle inte skolbarn känna en oro för att bli skjutna! Regeringen har som ambition att öka antalet poliser, och det är naturligtvis bra, men vi kan konstatera att de kriminella tar allt större plats i samhället, och den utvecklingen måste brytas. Regeringens lösning på problemet är uppenbarligen inte tillräcklig då otryggheten i samhället får barn att känna oro för att dödas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet och regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka polisen och övriga rättsväsendet i kampen mot de kriminella?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:447 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:447 av Thomas Morell (SD)
Ytterligare resurser till polisen

Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att stärka polisen och övriga rättsväsendet i kampen mot de kriminella.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva där ingen ska behöva vara rädd för att vistas ute på gator och torg. Det våld som kriminella nätverk utövar ska bemötas med samhällets fulla kraft. Det förutsätter bland annat ett starkt rättsväsende och en tillgänglig polis.

Från regeringens sida kommer vi att fortsätta vårt hårda arbete för att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en central del. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs till vårt mål om 10 000 fler polisanställda och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är också glädjande att färre poliser slutar inom myndigheten.

Med 34-punktsprogrammet genomför regeringen det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt. Vi ger nya verktyg till myndigheterna och skärper straffen men vi ser också till att vi får ett bra och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Polismyndigheten har fått mandat att själv avgöra när det är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg och de har fått bättre möjligheter att komma åt krypterad kommunikation, genom att vi inför en möjlighet till hemlig dataavläsning. Regeringen vill också förbättra polisens möjligheter att söka efter vapen och sprängämnen och ett förslag om det är nu ute på remiss. Dessa åtgärder är viktiga och har välkomnats av polisen.

Det straffrättsliga regelverket har också en central roll i kampen mot brottsligheten. Här kan listan på genomförda skärpningar göras lång. På regeringens initiativ har t.ex. straffet för mord och för allvarliga vålds- och vapenbrott skärpts. Samtidigt är flera åtgärder på gång. Exempelvis har en pågående utredning i uppdrag att överväga ett höjt minimistraff för rån och skärpta straff för narkotikaförsäljning, för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser och för dem som involverar unga i kriminalitet.

När det gäller unga lagöverträdare är det viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att både förebygga och hindra nya brott. Vid årsskiftet inför vi därför en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Dessutom arbetar regeringen med förslag om slopad straffreduktion för 18–20-åringar för brott med ett minimistraff på ett års fängelse.

En angelägen åtgärd för att förebygga och bekämpa brottslighet är att individer får det stöd de behöver för att kunna lämna kriminella miljöer. För att stärka arbetet har regeringen ökat de medel som går till avhopparverksamhet och gett ett uppdrag till fyra myndigheter om att inrätta ett nationellt avhopparprogram. I mars får vi deras redovisning.

Regeringen arbetar både brett och kraftfullt mot den grova och organiserade brottsligheten. Det är ett långsiktigt arbete och vi har inga planer på att slå av på takten.

Stockholm den 25 november 2020

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.