Oriktiga folkbokföringsadresser

Skriftlig fråga 2020/21:453 av Eric Westroth (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Det har i ett flertal fall uppmärksammats brister i kvaliteten i folkbokföringen, att människor inte bor på de adresser där de enligt Skatteverket är folkbokförda. Skatteverket uppskattar själva att ungefär 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser, av vilka uppskattningsvis hälften bor utomlands men är skrivna i Sverige och den andra hälften är felaktigt skrivna inom Sveriges gränser.

Anledningarna till de felaktiga adresserna inom Sverige skulle kunna vara flera. Säkert förekommer det studenter som inte har skrivit sig på sin studieort och som fortfarande är skrivna hos föräldrarna. Dock finns det allvarligare former av felaktigheter. Personer folkbokför sig på en adress för att helt enkelt kunna tillgå en adress i helt andra syften än att just bo där, samtidigt som de faktiskt inte bor där utan på en annan adress eller en rad tillfälliga adresser. Inte sällan hänger detta ihop med ett fördolt liv i en parallell samhällsstruktur, på behörigt avstånd från majoritetssamhällets goda konstruktiva gemenskaper och lagens långa arm.

Det förekommer också en svarthandel med folkbokföringsadresser, varvid personer betalar en bulvan för att få möjligheten att fiktivt skriva sig på en bostadsadress, ibland för att få tillgång till bidrag eller andra av samhället utgivna förmåner. Det kan också vara så att den som personen i fråga skriver sig hos får ta del av dessa bidrag, kanske i något avseende som en ersättning för att stå till tjänst med en folkbokföringsadress.

Vi har också sett exempel på att personer skriver sig på en adress, utan den riktiga adressinnehavarens kännedom, varvid det krävs ett betydande administrativt arbete för att korrigera för såväl myndigheten som den som blir drabbad. Under 2019 inkom cirka 35 000 anmälningar till Skatteverket om felaktigt folkbokförda privatpersoner och företag. Det kan givetvis uppstå oavsiktliga fel vid en flyttanmälan, men det förekommer även att personer av någon anledning uppsåtligen uppger falska uppgifter.

Ett annat exempel som beskrivits är par med barn som skiljer sig och som folkbokför sig på olika adresser för att på så sätt tillskansa sig ytterligare bidrag, trots att de i praktiken fortfarande bor på samma adress.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare om att förhöja kvaliteten på folkbokföringen, och utredarens förslag väntas i april 2021.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

På vilket sätt arbetar ministern och regeringen redan nu konkret med att minska felet i folkbokföringen och därigenom minska risken för välfärdsbrott och även indirekt motverka ett potentiellt växande skattefel?