Regeringens bredbandsmål
Skriftlig fråga 2020/21:465 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Post- och telestyrelsen (PTS) gör bedömningen att det saknas 22 miljarder utöver de kommersiella aktörernas insatser för att nå regeringens bredbandsmål.
De kommersiella aktörerna påstår att fördyrande tillståndsprocesser gör investeringarna dyrare än beräknat, och tiden för att hela Sverige ska ha tillgång till ett snabbt bredband dröjer.
Infrastrukturens femte ben är digitaliseringen, men en förutsättning är snabbt och stabilt bredband. Detta har visat sig inte minst under den senaste perioden, när allt fler arbetar hemma och kommunens grundläggande service och kommunikation ofta sker via fiberlösningar.
Det är oroande om bredbandsutbyggnaden inte sker i den planerade takten för att regeringen har underfinansierat.
Jag skulle vilja fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att hela Sverige har bredband till 2025, i enlighet med regeringens mål?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:465 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:465 av Åsa Coenraads (M)
Regeringens bredbandsmål
Åsa Coenraads har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att hela Sverige har bredband till 2025, i enlighet med regeringens mål.
Det långsiktiga målet i bredbandsstrategin till 2025 är bl.a. att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. I oktober 2019 hade ca 92 procent av alla hushåll och företag antingen tillgång till 1 Gbit/s eller fiber i absoluta närheten, vilket är en ökningstakt på 2,6 procentenheter jämfört med 2018.
Det är fortsatt nödvändigt med ökade statliga satsningar på bredbandsutbyggnad i de delar av landet där utbyggnaden inte kan ske på marknadsmässig grund. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen 2020 beslutades att 650 miljoner kronor ska användas till ett nytt stöd för utbyggnad av snabbt bredband i hela landet mellan år 2020 till 2022. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2021 att ytterligare 1,4 miljarder kronor tillförs för att stärka det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad 2021. För 2022 och 2023 beräknas medel till stödsystemet öka med 500 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor.
Under innevarande programperiod för landsbygdsprogrammet (2014–2020) har regeringen satsat ca 4,45 miljarder kronor på bredbandsstöd. Utöver det har regeringen inom regionalfonden även möjliggjort satsningar på ca 1,2 miljarder kronor för utbyggnad av större ortssammanbindande bredbandsnät.
För att nå bredbandsmålen behöver även de aktörer som verkar på den svenska bredbandsmarknaden komma samman. Regeringen har därför fattat beslut om en fortsättning för Bredbandsforum samt uppdrag till Post- och telestyrelsen att vara ett stöd till Bredbandsforum och regeringen i arbetet med att främja tillgången till bredband. Regeringen har också beslutat att erbjuda regionerna och Gotlands kommun att upprätthålla en funktion som regional bredbandskoordinator även under perioden 2021–2025 i syfte att bidra till att frågorna även placeras i ett strategiskt regionalt utvecklingsperspektiv.
Vad avser tillståndsprocesser så publicerade EU-kommissionen i september 2020 rekommendationer i syfte till att medlemsstaterna utvecklar bästa praxis för bl.a. minskade bredbandsutbyggnadskostnader. Regeringen följer frågan och deltar aktivt i detta arbete tillsammans med Post- och telestyrelsen.
Stockholm den 25 november 2020
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.