Rättsosäkerheten i Århuskonventionen
Skriftlig fråga 2020/21:467 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Äganderätten urholkas sakta men säkert, och för mark- och skogsägare blir framtiden osäker.
Talerätten har utnyttjats för att stoppa brukande i hela landet och hindra utveckling och möjligheter för både privatpersoner och företag. Samtidigt som det pågår komplicerade rättsfall om talerätt och Århuskonventionens tillämpning lägger EU-kommissionen fram förslag på en ännu starkare Århuskonvention.
Skogsägarna och LRF varnar nu för att kommissionens nya förslag kommer att urholka äganderätten och öka rättsosäkerheten ytterligare.
Jag vill därför fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Hur avser ministern att arbeta för att stärka rättssäkerheten för svenska mark- och skogsägare?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:467 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:467 av Åsa Coenraads (M)
Rättsosäkerheten i Århuskonventionen
Åsa Coenraads har frågat mig hur jag avser att arbeta för att stärka rättssäkerheten för svenska mark- och skogsägare.
Det är grundläggande för rättssäkerheten att rättsordningen innehåller mekanismer för att säkerställa att beslut som fattas av en myndighet håller hög kvalitet. Det är en allmän förvaltningsrättslig princip att förvaltningsmyndigheters beslut som innebär någon form av rättsverkan ska kunna överklagas av den som berörs av beslutet. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen (1979:429) och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning
i miljöfrågor, den s.k. Århuskonventionen. Konventionen är också en del
av EU:s rättsordning och samtliga EU:s medlemsstater är parter till konventionen.
Århuskonventionen innehåller bland annat bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Som part till konventionen är Sverige skyldig att efterleva den.
Myndigheter och domstolar avgör i varje enskilt fall om ett överklagande
ska tas upp till prövning. Skogsvårdslagen innehåller inte någon särskild bestämmelse om allmänhetens rätt att överklaga beslut om avverkning. I stället får den allmänna regeln i 42 § förvaltningslagen tillämpas, dvs. beslutet får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att ideella föreningar eller andra juridiska personer som uppfyller kraven i 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt enligt 42 § förvaltningslagen i avgöranden som omfattas av artikel 9.2 eller 9.3 i Århuskonventionen.
Jag förutsätter att frågeställaren håller med mig om vikten av att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden. Jag ser nu inte anledning att vidta några åtgärder i frågan.
Jag vill även framföra att det förslag som kommissionen nu lagt fram avseende revidering av den s.k. Århusförordningen för att förbättra genomförandet av Århuskonventionens krav avser EU:s institutioner och organ. Förslaget utökar de icke-statliga organisationernas möjligheter att begära omprövning av interna förvaltningsåtgärder som vidtagits eller borde ha vidtagits av en EU-institution eller ett EU-organ. Medlemsstaternas institutioner och organ omfattas inte av förslaget och förslaget innebär därför inga ytterligare krav på hur rätten att klaga på nationellt fattade beslut ska utformas.
Förslaget publicerades den 14 oktober och kommer att behandlas i rådsarbetsgrupp under november och december 2020 med avsikt att nå en allmän inriktning för förslaget i december. Den preliminära svenska ståndpunkten är bland annat att Sverige bör verka för att artikel 2.1 g) i förslaget, som utvidgar omfattningen av begreppet ”förvaltningsåtgärd” och anpassar hänvisningarna till miljölagstiftningen till konventionens krav, inte går längre än vad som krävs enligt Århuskonventionen.
Samma dag som kommissionen lade fram sitt förslag om att ändra Århusförordningen lade kommissionen också fram ett meddelande om förbättring av tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor i EU och dess medlemsstater. Syftet med meddelandet är att lyfta fram medlemsstaternas roll inom EU:s övergripande system för tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Meddelandet innehåller enbart uppmaningar till medlemsstaterna och prioriteringar som kommissionen avser arbeta utifrån för att förbättra tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor och är inte i sig rättsligt bindande.
Stockholm den 25 november 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.