Till innehåll på sidan

Amerikanskt spionage mot Sverige och svensk försvarsindustri

Skriftlig fråga 2020/21:504 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-16
Överlämnad
2020-11-16
Anmäld
2020-11-17
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Danmarks Radios Nyheder har avslöjat att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA använt ett topphemligt dansk-amerikanskt spionsamarbete för att målmedvetet spionera på centrala ministerier och privata företag i Danmark men också i bland annat Sverige.

Uppgifterna kommer från häpnadsväckande slutsatser i ett antal strikt konfidentiella rapporter som gjordes av en intern visselblåsare i Försvarsunderrättelsetjänsten, FE, omkring 2015.

Rapporterna varnade FE-ledningen för eventuella olagligheter i ett underrättelsetjänstsamarbete mellan Danmark och USA för att tömma danska internetkablar på information som underrättelsetjänsterna kunde använda i sitt arbete.

Förutom varningarna om amerikanskt spionage mot Danmark varnade visselblåsaren i rapporterna också om NSA-spionage mot mål i bland annat Sverige.

En källa till DR Nyheder säger att NSA har använt samarbetet för riktat spionage mot Danmarks närmaste allierade och tidigare även mot danska intressen och mål.

I samband med att Danmark skulle köpa in nya stridsflygplan pågick också spionage mot Saab. Danmark valde nämligen mellan två amerikanska modeller: Eurofighter och svenska Gripen. Beslutsprocessen om vilket plan som skulle köpas hade pågått i årtionden, men vid tiden för det påstådda spionaget gick den in i sin sista fas.

Visselblåsarens rapporter visar att NSA har använt det dansk-amerikanska spionaget för sökningar på just Eurofighter och Gripen.

Det har inte varit möjligt för DR Nyheder att avgöra exakt vilken information NSA letade efter eller hur den amerikanska underrättelsetjänsten kan ha använt informationen om försvarsindustriföretagen. Men resultatet blev att Danmark köpte amerikanska plan.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta med anledning av uppgifterna om spionage riktat mot Sverige och svensk försvarsindustri?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:504 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:504 av Björn Söder (SD) Amerikanskt spionage mot Sverige och svensk försvarsindustri och fråga 2020/21:544 av Håkan Svenneling (V) Amerikanskt spioneri mot Sverige

Björn Söder har frågat försvarsminister Peter Hultqvist om vilka åtgärder ministern kommer att vidta med anledning av uppgifterna om spionage riktat mot Sverige och svensk försvarsindustri. Vidare har Håkan Svenneling frågat utrikesminister Ann Linde om vilka åtgärder ministern och regeringen har vidtagit med anledning av uppgifterna om spionage från USA mot Sverige.

Frågorna har överlämnats till mig.

Den danska regeringen har tillsatt en oberoende utredning som ska undersöka den information som har framkommit i dansk media rörande uppgifter om spionage riktat mot danska men eventuellt även svenska intressen. Jag kan inte kommentera sakriktigheten i de uppgifter som framkommit i media. Däremot följer givetvis jag och berörda svenska myndigheter med stort intresse den danska utredningen.

Regeringen ser mycket allvarligt på all form av spionage som riktas mot Sverige. Enligt Säkerhetspolisen pågår dagligen underrättelseinhämtning av hemlig information och försök till otillbörlig påverkan sker ständigt. Säkerhetspolisen och andra myndigheter har under de senaste åren tydligt signalerat att Sverige befinner sig i ett nytt läge där säkerhetshoten har ökat, samtidigt som faktorer som globalisering och digitalisering har ökat samhällets sårbarheter. Detta är bedömningar som jag och regeringen tar på stort allvar.

De senaste åren har regeringen genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet. Säkerhetspolisens anslag har ökat med dryga 50 procent sedan 2014, tillskott som bland annat har syftat till att stärka förmågan inom kontraspionage och säkerhetsskydd. Vi har också sett en positiv utveckling vad gäller samverkan mellan myndigheter med ansvar inom dessa områden.

Det finns ett stort antal skyddsvärda verksamheter i Sverige, inom exempelvis industrin men även inom forskning och utveckling. Regeringen har de senaste åren arbetat systematiskt för att öka samhällets förmåga att skydda känslig information och en ny säkerhetsskyddslagstiftning trädde i kraft förra året. Det pågår också ett lagstiftningsarbete för att ytterligare stärka säkerhetsskyddet i samhället. Regeringens beslut om totalförsvarspropositionen för några veckor sedan, tillsammans med förslag om tillskott i budgetpropositionen, innebär den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Det innebär också en kraftig höjning av motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner, bland annat avseende säkerhetsskydd och cybersäkerhet.

Vi ser en ökad medvetenhet hos skyddsvärda verksamheter och samhället i stort om vikten av ett väl fungerande säkerhetsskydd och regeringen fortsätter att höja cybersäkerheten i samhället, bland annat genom etableringen av ett cybersäkerhetscenter och genom att stärka totalförsvaret. De centrala myndigheterna med kompetens på området har hög förmåga och genom samverkan höjs förmågan ytterligare. Jag har stort förtroende för deras arbete.

Stockholm den 25 november 2020

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.