Beskjutning av bussar
Skriftlig fråga 2020/21:522 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-16
- Överlämnad
- 2020-11-16
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tidigt på morgonen den 16 november larmades polisen om en skjutning mot en linjebuss i Borås. Bussen hade passagerare ombord men lyckligtvis skadades ingen person vid den här beskjutningen. Även om man klarar sig från fysiska skador är det ändå en skräckupplevelse att sitta i en buss som blir utsatt för detta våld. Förare och passagerare utsätts för ett dödligt våld som de inte kan skydda sig från, ett våld som när som helst kan döda vem som helst. En fullständigt oacceptabel situation i vårt samhälle.
Tyvärr är det inte första gången en linjebuss blir beskjuten i Sverige. Så sent som i början av juli lämnade jag in en fråga efter det att en SL-buss råkat ut för en liknande händelse. Skjutningarna ökar i Sverige liksom antalet dödsoffer till följd av dessa skjutningar. I somras dödades en tolvårig flicka i samband med en skottlossning i södra Stockholm. Oskyldiga människor drabbas av det ökade våldet, och nu är även linjebussar och dess passagerare utsatta för beskjutning.
Att ingen skadades fysiskt i samband med händelsen i Borås är sannolikt ren tur, men upplevelsen sätter naturligtvis djupa spår i de människor som drabbades. De kriminella tar en allt större plats i vårt samhälle, och deras våldsanvändning är hänsynslös. I kampen mot de kriminella gängen ter sig regeringens åtgärder tämligen verkningslösa, ty antalet skjutningar ökar konstant. När vanliga hederliga medborgare utsätts för dödligt våld under en bussresa till sitt arbete är samhällets förmåga allvarligt försvagad. Två gånger har linjebussar blivit utsatta för beskjutning under 2020 och det lär ske fler gånger om inget görs.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stoppa den här utvecklingen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:522 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:500 och 2020/21:502 av Björn Söder (SD) Den grova kriminaliteten i Sverige och Granatattack mot polis samt 2020/21:522 av Thomas Morell (SD) Beskjutning av bussar
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att komma till rätta med den mycket negativa utvecklingen i landet och varför jag tillåter att denna utveckling sker och om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Thomas Morell har också frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att stoppa den här utvecklingen.
Regeringen ser mycket allvarligt på den grova kriminaliteten och har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vi har genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller vapenbrott och allvarliga våldsbrott, och vi har haft framgångsrika amnestier för vapen och explosiva varor.
Regeringen har presenterat 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet – det mest omfattande i Sveriges historia – med förslag vad gäller nya verktyg för myndigheterna, skärpta straff, bättre brottsförebyggande arbete och utökat stöd för avhoppare. Programmet genomförs punkt för punkt.
Samtidigt gör vi den största satsningen någonsin på Polismyndigheten, som till 2024 ska ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med antalet vid ingången av 2016. Vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än 5 000 sedan satsningen inleddes och det har aldrig funnits så många poliser som i år.
Rättsväsendets myndigheter behöver också effektiva verktyg. Möjligheten att läsa krypterad kommunikation, s.k. dataavläsning, är redan på plats. En utredare har överlämnat förslag som ska förbättra förutsättningarna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Regeringen har förenklat användningen av hemliga tvångsmedel och förslag om att utöka möjligheterna att använda sådana tvångsmedel ska utredas.
Regeringen har också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning, vilket stärker möjligheterna att bekämpa brott och kan bidra till ökad trygghet i samhället. Regeländringarna, som har skett i flera steg, har lett till att ett antal brottsbekämpande myndigheter, bland annat Polismyndigheten, samt butiker, köpcentrum, apotek och aktörer i kollektivtrafiken i dag kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen.
För att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet krävs, förutom ett brett arbete mot segregation och ojämlika uppväxtvillkor, tidiga och samordnade insatser från många aktörer, inte minst socialtjänst och skola. Regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.
I vissa fall krävs mer ingripande åtgärder för att kunna bryta en påbörjad kriminell bana och förhindra fortsatt brottslighet. Regeringen har beslutat om stöd till kommunerna för familjehemsplaceringar och tillskjuter medel för att bland annat öka platskapaciteten vid Statens institutionsstyrelse.
Arbete pågår med att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga vid allvarlig brottslighet och vid årsskiftet införs en ny påföljd, ungdomsövervakning, med helghemarrest som utgångspunkt. Regeringen låter också utreda en skärpt straffrättslig reaktion mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, mot narkotikaförsäljning och mot dem som involverar unga i kriminalitet.
Vi ska bekämpa kriminaliteten på bred front genom att både bekämpa brotten och brottens orsaker. För att åstadkomma detta behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år – Tillsammans mot brott. Regeringen avser att inom kort återkomma med en redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet. Kommunerna fyller en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och en utredning har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för hur det brottsförebyggande arbetet kan utformas.
Regeringens arbete för att motverka den grova kriminaliteten fortsätter med oförminskad kraft.
Stockholm den 25 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.