Hot riktade mot staten och riksdagsledamöter

Skriftlig fråga 2020/21:529 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-16
Överlämnad
2020-11-17
Anmäld
2020-11-18
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

På nätet cirkulerar två videofilmer där en representant för något som kallas Nordiska avdelningen uttalar ett hot mot svenska staten. Hotet består i att man avser att använda vapen mot svenska staten. I den väpnade attacken nämns bland annat poliser, domare och läkare som direkta måltavlor.

I en av filmerna uttalas också hot mot politiker, främst riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna. Uppenbarligen tycker sig den här grupperingen ha rätt att gripa en riksdagspolitiker med stöd av envarsgripande, med enbart politiska motiv som grund.

På Åklagarmyndighetens sida kan man läsa följande om envarsgripande: Vem som helst har rätt att, i vissa speciella situationer, gripa personer som har begått brott som har fängelse i straffskalan. Den som grips ska påträffas på bar gärning eller på flyende fot.

Att som folkvald få ett sådant här hot riktat mot sig är under inga omständigheter acceptabelt. Utvecklingen med hot och våld riktat mot enskilda personer eller viktiga samhällsfunktioner har pågått under en längre tid. Regeringen har under lång tid varit passiv i kampen mot det eskalerande våldet i samhället. Vi ser dagligen hur våldsbenägna grupperingar visar sin makt genom skjutningar, sprängningar och andra våldsbrott. Under helgen detonerade en sprängladdning i en fastighet där det enligt medier bor en polisman. Detta är bara ett exempel bland många där kriminella demonstrerar sin makt.

Nästa mål är uppenbarligen riksdagsledamöter som arbetar för att krympa de kriminellas makt i samhället, en mycket oroande utveckling. Börjar man hota eller rent av gripa riksdagsledamöter är vårt demokratiska samhälle utsatt för en synnerligen allvarlig attack.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stoppa den här utvecklingen och minska de kriminellas makt i samhället?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:529 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:520 av Björn Söder (SD)
Angrepp mot svenska staten och fråga 2020/21:529 av Thomas Morell (SD) Hot riktade mot staten och riksdagsledamöter

Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson vilka åtgärder han vidtar för att säkerställa att demokratiska principer enligt grundlagen ska kunna upprätthållas oavsett vilket parti som vinner nästa riksdagsval. Thomas Morell har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson vilka åtgärder han tänker vidta för att stoppa den grova brottsligheten och minska de kriminellas makt i samhället.

Frågorna har överlämnats till mig.

Våldsbejakande extremism utgör ett allvarligt hot i vårt samhälle som regeringen tar på stort allvar. Ytterst kan extremistiska ideologier och våldsbejakande propaganda inspirera individer att utföra terroristattentat. Ideologiskt motiverade brott som utgör ett säkerhetshot eller som hotar våra grundläggande demokratiska funktioner, oavsett om de bakomliggande orsakerna är religiösa eller politiska, måste förebyggas och förhindras.

Regeringen har genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten fortsätter och vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Satsningarna sker i syfte att öka slagkraften i brottsbekämpningen generellt, men också specifikt för att förbättra förmågan att möta hotet från våldsbejakande extremism och terrorism. Både Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har intensifierat sitt arbete och informationsutbytet sinsemellan för att förhindra brottslighet med koppling till våldsbejakande miljöer och för att minska tillväxten i extremistmiljöerna. 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Centret erbjuder många aktörer stöd och vägledning i deras arbete för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism.

Brott mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot demokratin och kan aldrig accepteras. Förra året gick därför regeringen fram med ett lagförslag om införandet av en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari i år. Merparten av extremistmiljöernas otillåtna påverkan sker i form av hot och trakasserier. Säkerhetspolisen följer kontinuerligt upp information och underrättelser och bedömer behovet av omedelbara åtgärder och åtgärder över tid. Vidare har Sveriges Kommuner och Regioner sedan 2016 tilldelas medel för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda.

Regeringen prioriterar arbetet mot kriminaliteten och har påbörjat den största utbyggnaden av Polismyndigheten någonsin. Regeringen har också lanserat ett 34-punktsprogram med omfattande åtgärder som angriper kriminaliteten från flera håll, på både kort och lång sikt. Arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism är ett särskilt viktigt område, där flera åtgärder redan har vidtagits och ytterligare arbete pågår. Jag kommer att fortsätta regeringens intensiva arbete med dessa frågor.

Stockholm den 25 november 2020

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.