Politisk oro i Peru
Skriftlig fråga 2020/21:546 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-18
- Överlämnad
- 2020-11-18
- Anmäld
- 2020-11-19
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Peru har skakats av stora demonstrationer sedan kongressen måndagen den 9 november röstade för att avsätta den folkvalda presidenten Martín Vizcarra då han anklagats för att tagit emot mutor, något han själv förnekat. Presidenten har haft en antikorruptionsagenda, men den politiska splittringen med kongressen har varit stor. Nu har kongressen, efter att tidigare ha misslyckats i september, avsatt presidenten åtta månader innan mandatperioden löper ut.
I anslutning till detta tog kongressens talman Manuel Merino över som interimspresident. Han menade bland annat att Vizcarra var moraliskt oförmögen att leda landet. Men också Merino har avgått. Detta efter att fredliga protester i Lima mötts av dödligt våld från polisen och tre personer skjutits ihjäl. Ännu fler vårdas på sjukhus eller är försvunna. Polisernas våld har fördömts av bland andra FN. Sverige har sedan 2016 en ambassad i Peru och har därigenom ökat sina diplomatiska kontakter med Peru.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att folkligt valda företrädare ska kunna sitta kvar vid sina ämbeten i Peru?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:546 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:546 av Håkan Svenneling (V)
Politisk oro i Peru
Håkan Svenneling har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att folkligt valda företrädare i landet ska kunna sitta kvar vid sina ämbeten.
Som Håkan Svenneling mycket riktigt påpekar i bakgrunden till sin fråga utlöste maktskiftet i Peru omfattande protester som till en början avlöpte fredligt men som under helgen den 14-15 november eskalerade och resulterade i våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, där två personer uppges ha dödats och ett hundratal skadats. Polisens agerande har kritiserats av såväl lokala som internationella människorättsorganisationer, däribland FN och Amnesty International.
Regeringen har noggrant följt den senaste tidens händelseutveckling i Peru och ser mycket allvarligt på våldsinslagen i samband med demonstrationerna. Jag vill i detta sammanhang framhålla att det är av yttersta vikt att medborgarnas fri- och rättigheter respekteras samt att brott och användande av oproportionerligt våld i samband med protesterna utreds, liksom att de skyldiga lagförs. Ur det hänseendet välkomnar jag att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, på inbjudan av Perus interimsregering, har skickat observatörer för att undersöka misstänkta kränkningar av de mänskliga rättigheterna under protesterna. Därtill är det också av avgörande betydelse att den demokratiska processen respekteras, något som den avsatte presidenten Martín Vizcarra valde att göra, även om han i efterhand har ifrågasatt dess legalitet.
Arbetet för demokrati och alla människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är centrala beståndsdelar i Sveriges utrikespolitik, så även i de bilaterala relationerna med Peru – ett land som vi har en god och nära relation till. I både den bilaterala dialogen med Peru och genom EU diskuterar vi regelbundet frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. Inom kort avser UD att publicera en rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Peru.
Sverige och EU kommer även fortsättningsvis att visa sitt starka stöd för den peruanska demokratin, dess institutioner och respekten för rättsstatens principer. På samma sätt ska vi verka för att stötta den fredliga och konstitutionellt förankrade lösning som innebär att en president med stöd i parlamentet kan leda landet fram tills en demokratiskt vald president tillträder i juli 2021.
Stockholm den 25 november 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.