Till innehåll på sidan

Lagstiftning om patienter med bristande beslutsförmåga i hälso- och sjukvården

Skriftlig fråga 2020/21:555 av Michael Anefur (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-18
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det saknas lagstiftning om under vilka förutsättningar vård kan ges till en patient som själv saknar förmåga att samtycka, det vill säga en beslutsoförmögen patient, och om vem som ska besluta i dennes ställe. Det handlar exempelvis om patienter som är medvetslösa eller demenssjuka eller patienter som drabbats av stroke eller allvarlig psykisk sjukdom. Detta skapar en osäker och otrygg situation för både patienter och brukare, vårdpersonal och anhöriga. Frågan har aktualiserats under många år och i flera utredningar, varav den senaste är Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80). Men trots detta har regeringen ännu inte återkommit med ett lagförslag, vilket gör att osäkerheten för denna grupp består.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

När avser ministern och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om lagstiftning kring under vilka förutsättningar vård kan ges till en beslutsoförmögen patient för att säkerställa att denna grupps rättigheter tas till vara inom hälso- och sjukvården?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:555 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2020/21:555 av Michael Anefur (KD)
Lagstiftning om patienter med bristande beslutsförmåga i

hälso- och sjukvården

Michael Anefur har frågat mig när jag och regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om lagstiftning kring under vilka förutsättningar vård kan ges till en beslutsoförmögen patient för att säkerställa att denna grupps rättigheter tas till vara inom hälso- och sjukvården.

Enligt bestämmelser i patientlagen (2014:821) får hälso- och sjukvård inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av annan lag. Om patientens egen inställning inte kan utredas på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak ska dock patienten, oavsett detta, få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar liv eller hälsa. Detta gäller såväl patienter som endast tillfälligt befinner sig i ett sådant tillstånd som patienter vars beslutsförmåga är långvarigt nedsatt.

Förslag till lagstiftning om under vilka förutsättningar som vård kan ges en person som på grund av långvarigt nedsatt beslutsförmåga inte själv kan ge sitt samtycke lämnades 2015 i betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80). Utredningens förslag möttes under remitteringen av ett blandat mottagande. I mars i år lämnades ett nytt förslag till lagstiftning i betänkandet Framtidens


teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14). Betänkandet har remitterats och frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Stockholm den 25 november 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.