Till innehåll på sidan

Polisens arbete mot övergrepp mot barn på nätet

Skriftlig fråga 2020/21:558 av Johan Pehrson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-18
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Enligt medieuppgifter visar en underrättelseorientering från polisens nationella operativa avdelning (NOA) på allvarliga brister i polisens arbete mot sexualbrott på nätet. I dagsläget ligger, enligt uppgifterna, över 1 000 ärenden på hög utan att ha tilldelats en utredare. Av dessa är över 200 prioriterade, det vill säga att den misstänkta gärningspersonen tros aktivt leta efter barn eller ha tillgång till egna barn.

Enligt tillgängliga uppgifter är problemen störst i polisregion Öst, där 260 ärenden saknar utredare, men brister finns i samtliga polisregioner.

Brist på utbildade it-forensiker och annan utredningspersonal är ett genomgående problem, men uppgifterna pekar på att det också finns problem i utredningsarbetet som sådant. Flertalet utredningar sägs läggas ned utan att en enda utredningsåtgärd genomförs, och det sägs också förekomma tveksamma eller juridiskt felaktiga anledningar till nedläggning.

Den bild som framkommer är helt oacceptabel. Barnpornografibrott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn där bilderna om och om igen återkommer och förlänger traumat för barnen. Polisens arbete mot denna grova brottslighet måste stärkas kraftfullt.

Detta handlar om resurser, men också om prioriteringar och om regeringens styrning av polisväsendet. Politiken måste ge polisen mer personal och kraftfullare tekniska verktyg för att hitta och plocka bort bilder från nätet. Varje polisregion måste ha utpekade ansvariga för dessa frågor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta med anledning av de mycket oroande uppgifterna om brister i polisens utredning av sexualbrott mot barn på nätet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:558 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:558 av Johan Pehrson (L) Polisens arbete mot övergrepp mot barn på nätet och 2020/21:606 av Åsa Coenraads (M) Polisens arbete mot barnsexbrott

Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta med anledning av de mycket oroande uppgifterna om brister i polisens utredning av sexualbrott mot barn på nätet. Åsa Coenraads har frågat hur jag avser att arbeta för att säkerställa att sexualbrott mot barn och unga utreds skyndsamt.

En viktig slutsats som kan dras från den interna lägesbeskrivning som har tagits fram vid Nationella operativa avdelningen är, enligt Polismyndigheten, att internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn är ett betydande samhällsproblem och att de insatser som görs inte är tillräckliga för att möta behoven. Brottsligheten är större än Polismyndighetens utredningskapacitet. Det visar att det här är ett område där det vid sidan av den aktiva brottsbekämpningen också är angeläget att arbeta förebyggande.

Regeringen ser mycket allvarligt på sexualbrott, särskilt sexualbrott mot barn. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att förbättra möjligheterna att bekämpa den här typen av brott och nya initiativ tas fortlöpande. En av regeringens mest prioriterade frågor är att förstärka Polismyndigheten. Arbetet fortgår enligt plan och vi är nu halvvägs mot målet om 10 000 fler anställda 2024. Regeringen är överens med L och C om att en utbyggnad av Polismyndigheten är nödvändig. Vi samarbetar därför i frågan om Polismyndighetens tillväxt och anslagsförstärkningar.

Regeringen har också gett Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att rätt kompetens finns att tillgå i verksamheten för att bekämpa it-relaterad brottslighet och tillvarata digital information och bevisning. Polismyndigheten har tidigare även haft i uppdrag att förstärka förmågan att upptäcka, utreda, förhindra och förebygga sexualbrott mot barn. Bland annat har myndigheten infört specialiserade utredningsgrupper för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i de regionala it-brottscentrumen.

Den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten har inneburit att myndigheten under 2020 har kunnat förstärka den resurs som arbetar med bland annat vålds- och sexualbrott mot barn. I regleringsbrevet för 2020 ålägger regeringen Polismyndigheten att redovisa hur arbetet med att utöka resurser och kompetens i brottsutredningsverksamheten gällande dessa brott fortlöper. Resultatutvecklingen på området ska också redovisas och kommenteras.

Den internetbaserade brottsligheten tar inte hänsyn till nationsgränser och det internationella samarbetet är därför mycket viktigt för bekämpningen av internetrelaterad brottslighet, inklusive nätbaserade sexualbrott. Den 19 november beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag om ett svenskt tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (Budapestkonventionen), vilken kommer att ge Sverige ökade möjligheter att utreda, och hjälpa andra länder att utreda, brott av det här slaget. Därutöver pågår olika initiativ inom ramen för EU-samarbetet för att ytterligare underlätta inhämtandet av elektronisk bevisning. Inom ramen för Europol fortsätter det operativa polissamarbetet att utvecklas med Sverige som en aktiv deltagare. Under sommaren har också EU-kommissionen presenterat en femårig strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, där flera ambitiösa initiativ aviseras.

Åtgärder vidtas också på straffrättens område. Den 1 maj 2020 höjdes minimistraffet för grovt barnpornografibrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Därutöver har 2020 års sexualbrottsutredning i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka principer som bör gälla för straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering, och analysera om utformningen av relevanta straffbestämmelser bör ändras.

Stockholm den 25 november 2020

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.