Vinterdäck på tunga fordon

Skriftlig fråga 2020/21:562 av Jasenko Omanovic (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-18
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Det har nu gått två år sedan den socialdemokratiskt ledda regering beslutade att alla tunga fordon som framförs på svenska vägar ska utrustas med vinterdäck på fordonets samtliga axlar.

Detta beslut fattades primärt för att öka trafiksäkerheten men det kan även finnas andra effekter som försvårar den illojala konkurrensen inom åkerinäringen. För att detta regeringsbeslut ska få full effekt måste vi få ökade kontroller på våra vägar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Hur har statsrådet säkerställt att polisens arbete med kontroller av att kravet på vinterdäck på tunga fordon efterlevts sedan beslutet fattades samt att kontroller planeras inför kommande vinter?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:562 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:562 av Jasenko Omanovic (S)
Vinterdäck på tunga fordon

Jasenko Omanovic har frågat mig hur jag har säkerställt att polisens arbete med kontroller av att kravet på vinterdäck på tunga fordon efterlevts sedan beslutet om detta fattades samt att kontroller planeras inför kommande vinter.

För att öka säkerheten på vägarna har regeringen beslutat om skärpta regler för tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton. Dessa fordon ska numera ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på samtliga hjul, inte enbart på drivaxlarna vilket var fallet tidigare. Kravet, som trädde ikraft den 1 juni 2019, gäller mellan den 1 december och 31 mars när vinterväglag råder.

Polismyndighetens kontroller av den tunga yrkestrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, sund konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna. Kontrollerna är också en viktig komponent i Polismyndighetens arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten gör regeringen en historisk satsning med målsättningen att öka antalet polisanställda med 10 000 till och med 2024. Vid halvårsskiftet passerade vi halvvägs till målet och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är också glädjande att färre poliser slutar inom myndigheten. Hur resurserna ska fördelas är en fråga för Polismyndigheten att besluta om.

Polismyndigheten fick i regleringsbrevet 2017 uppdraget att vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon samt säkerställa att insatserna på dessa områden förbättras. De åtgärder som myndigheten vidtar med anledning av dessa uppdrag ska redovisas i årsredovisningen till och med 2020. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till eller bedöms komma att leda till.

Regeringen har också funnit skäl att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs. En särskild utredare ska lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att fler ska följa reglerna på området. Jag ämnar inte förekomma den pågående utredningen eller Polismyndighetens redovisning av det pågående uppdraget i regleringsbrevet. Jag utgår samtidigt ifrån att Polismyndigheten fördelar det stora tillskottet av resurser på bästa sätt för att bland annat förbättra trafiksäkerheten på våra vägar.

Men låt mig vara tydlig. Trots tillskjutna resurser och flera pågående initiativ stäcker sig regeringens ambitioner längre vad gäller situationen på vägarna. Vi har ett ambitiöst etappmål om att antalet omkomna i trafiken ska halveras till 2030 och jag kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen på området.


Stockholm den 25 november 2020


Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.