Säker asylprocess
Skriftlig fråga 2020/21:567 av Helena Vilhelmsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-18
- Överlämnad
- 2020-11-19
- Anmäld
- 2020-11-20
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
16-åriga Shamiram kom med sin familj från Syrien till Örebro 2015. Strax därefter dog pappan i familjen, och han är begravd i Örebro. Mamman och de tre barnen, som alla i dag är under 18 år, betraktar i dag Sverige som sitt hem.
Mamman är född i Egypten men har inga kontakter kvar i landet, och till Syrien – som de flytt ifrån – kan de inte återvända.
Familjen fick onsdagen den 4 november 2020 ett utvisningsbeslut till Egypten. Utresedatum var satt till tisdagen den 10 november. De fick alltså sex dagar på sig att packa väskor för att resa till ett land som de tre barnen aldrig satt sin fot i. Detta under en pågående pandemi.
Sedan april 2017 råder undantagstillstånd i Egypten. Ur Utrikesdepartementets rapport Egypten – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 30 juni 2019 finns information om bristande respekt för kvinnors rättigheter. Egypten agerar mot avskaffande av diskriminering mot kvinnor med hänvisning till att konstitution och nationell lagstiftning vilar på uttolkningen av islamisk lag (sharia). Trots lagstiftning mot sexuella trakasserier är det fortsatt ett stort problem. Det förekommer att kvinnor som i sociala medier klagat på sexuella trakasserier har arresterats. Våldtäkt inom äktenskapet och våld i hemmet är inte kriminaliserat.
Enligt samma rapport åsidosätts barns rättigheter, både i praktiken och konstitutionellt. Fysiskt och psykiskt våld mot barn är vanligt förekommande. Av de barn som inte har gått ut grundskola, uppskattas närmare vart tionde barn (fler pojkar än flickor) mellan 5 och 14 år arbeta i någon form. Enligt den senaste officiella statistiken från 2014 hade 17 procent av alla kvinnor mellan 20 och 24 år gift sig som barn, de allra flesta efter att de fyllt femton.
Barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020. Barnkonventionen som lag ska respekteras och efterlevas av berörda myndigheter och övriga beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå. Migrationsverket uppger i en skriftlig kommentar till SVT inför ett reportage om Shamiram från Örebro:
Migrationsverket ska alltid ta hänsyn till barnets bästa när det finns barn med i bilden, och det ska väga tungt. Men barnkonventionen är inte ensam utslagsgivande när olika omständigheter vägs mot varandra.
Frågan infinner sig vilka andra omständigheter som Migrationsverket finner väger tyngre än barnkonventionen.
En jämställd asylprocess och kvinnors och mäns lika rättigheter till en trygg och säker framtid är avgörande för att nå upp till FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Egypten har upprepade gånger visat brister i respekten för mänskliga rättigheter och för kvinnors rättigheter.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
På vilket sätt jobbar ministern, som ansvarig för migrationsfrågor och för att asylprocessen ska ske på ett rättssäkert sätt, och regeringens myndigheter för att få till stånd en jämställd och enligt barnkonventionen säker asylprocess?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:567 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:567 av Helena Vilhelmsson (C)
Säker asylprocess
Helena Vilhelmsson har frågat mig på vilket sätt jag, som ansvarig för att asylprocessen ska ske på ett rättssäkert sätt och för regeringens myndigheter, jobbar för att få till stånd en jämställd och enligt barnkonventionen säker asylprocess.
Frågan har sin utgångspunkt i ett enskilt ärende. Jag kan som statsråd inte påverka eller uttala mig om hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.
Jag konstaterar att den ordning vi har för asylprövning i Sverige har effektiva garantier för att säkerställa en rättssäker process. Det har uttalats av Europadomstolen i flera mål.
Det är självklart att Migrationsverket ska, på samma sätt som andra svenska myndigheter, följa det regelverk som finns. Varje asylansökan prövas individuellt av Migrationsverket och ett negativt beslut kan överklagas till migrationsdomstol. Den som bedöms ha behov av internationellt skydd beviljas uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Den som inte bedöms ha tillräckliga skäl att beviljas uppehållstillstånd måste återvända till sitt hemland eller till något annat land. Det är en väl fungerande ordning och jag har fullt förtroende för det arbete som Migrationsverket och domstolarna utför.
Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom att barnkonventionen har getts ställning som svensk lag förtydligas att myndigheter och domstolar ska beakta de rättigheter som följer av konventionen när bedömningar ska göras i ärenden och mål som rör barn. Principen att hänsyn ska tas till barnets bästa i juridiska avvägningar som berör barn är emellertid inte ny. Redan Sveriges ratificering av barnkonventionen innebar att lagstiftningen ska tolkas fördragskonformt. Utlänningslagen föreskriver bland annat att hänsyn till barnets bästa samt hälsa och utveckling ska beaktas.
Regeringen arbetar sedan lång tid målmedvetet för att stärka barns rättigheter och myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering.
Enligt Migrationsverkets instruktion ska myndigheten analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Verksamheten ska utformas så att jämställda villkor för kvinnor och män respektive flickor och pojkar uppnås.
Barnombudsmannen har sedan 2017 regeringens uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet och Migrationsverket är en av de myndigheter som ingått i detta arbete.
Under 2019 har Migrationsverket bland annat genomfört kvalitetsuppföljningar i asylärenden som rör barn och tagit fram rättsligt stöd för konsekvenserna av inkorporeringen av barnkonventionen. Drygt 1 000 medarbetare har 2019 genomgått någon av Migrationsverkets utbildningar avseende barnkompetens och barnrättskompetens.
I Migrationsverkets regleringsbrev för 2020 gav regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen.
Migrationsverket har också en viktig roll i att bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Myndigheten omfattas av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering och arbetar med att föra in ett jämställdhetsperspektiv i styrning, uppföljning och metodutveckling, exempelvis för att lyfta fram risker kopplade till kvinnors särskilda utsatthet och bättre kunskap om kvinnors livsvillkor i ursprungsländerna. Ett arbete pågår också för att mäta och undersöka eventuella skillnader mellan kön samt mellan vuxna och barn i rättslig kvalitet i ärenden.
Det bedrivs alltså ett viktigt och långsiktigt arbete på det område som frågeställaren tar upp.
Stockholm den 16 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.