Myndigheternas och statliga företags hållbarhetsarbete
Skriftlig fråga 2020/21:583 av Jan Ericson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Myndigheters omorganisationer, flyttningar och byte av lokaler medför ofta stora kostnader. Dessutom medför det stora belastningar på hållbarhetsarbetet genom att stora mängder med kontorsmöbler och utrustning kasseras i samband med omflyttningar. Mycket talar för att detsamma gäller en del omorganisationer och flyttar inom de statligt ägda företagen.
Det finns samtidigt positiva exempel. Under sommaren har Riksrevisionen bytt lokaler. Det är en stor verksamhet med många anställda. Som vice ordförande i riksdagens råd för Riksrevisionen har jag följt arbetet med denna flytt lite extra, och vid rådets möte den 5 november fick hela rådet en dragning om flytten.
Vi fick då beskedet att man haft stort fokus på att genomföra en miljömässigt hållbar flytt. Bland annat har möbler och utrustning i stor utsträckning återanvänts, ibland efter viss renovering, och sådant som inte kunnat användas har skänkts bort i stället för att kasseras. Det som sedan återstår har lämnats till organiserad återvinning.
Detta är tyvärr inte den bild man får av en del andra myndighetsflyttar där man uppenbarligen haft en annan syn på frågorna och i större utsträckning prioriterat nyanskaffningar framför återanvändning.
Detta är något som kanske borde tas in i ägardirektiven till de statligt ägda företagen. Det vore bra både för miljön och hushållandet med skattebetalarnas pengar.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Avser ministern att agera kraftfullt och tydligare markera att alla de statliga myndigheterna under Näringsdepartementet ska vara ett föredöme när det gäller hållbara myndighetsflyttar och omorganisationer?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:583 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på frågorna 2020/21:583 och 2020/21:603 av Jan Ericsson (M) Myndigheternas och statliga företags hållbarhetsarbete
och Myndigheternas hållbarhetsarbete
Jan Ericson har frågat näringsministern om han avser att agera kraftfullt och tydligare markera att alla de statliga myndigheterna under Näringsdepartementet ska vara ett föredöme när det gäller hållbara myndighetsflyttar och omorganisationer.
Jan Ericson har frågat civilministern om hon avser att ta ett initiativ för att regeringen ska agera mer och ännu tydligare markera för att alla de statliga myndigheterna ska vara ett föredöme när det gäller hållbara myndighetsflyttar och omorganisationer.
Frågorna har överlämnats till mig.
Enligt myndighetsförordningen (2007:515) är det myndighetens ledning som inför regeringen ansvarar för myndighetens verksamhet. Ledningen ska bland annat se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetens ledning ska också besluta de närmare föreskrifter som behövs om myndighetens organisation.
Regeringen har genom miljöledningsförordningen (2009:907) beslutat att de 187 statliga myndigheter som anges i förordningen inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. I den direkta påverkan ingår bland annat val av produkter och tjänster som upphandlas, energiförbrukning, resor, avfall och den påverkan som en myndighetsflytt kan innebära. Miljöledningsförordningen ska nu revideras för att ytterligare stärka miljöarbetet. Tjugosex statliga myndigheter har också särskilt uppdrag att bidra till de nationella miljömålen.
Statsministern beslutade 2017 om en miljöpolicy för Regeringskansliet (dnr M2017/01215/Mm) för att integrera klimat- och miljöhänsyn i beredningsprocesser och bidra till de nationella miljömålen. Klimat- och miljöhänsyn ska därmed integreras i förslag till beslut men även i arbete med regeringens styrning av statliga myndigheter och verksamheter. Detta omfattar även statligt ägda bolag.
Regeringen beslutade i juli 2020 om en Strategi för cirkulär ekonomi. Strategins vision är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Strategin ger stöd och riktning för mer resurseffektivt nyttjande av materialen till exempel för återanvändning, renovering och cirkulära affärsmodeller. I strategin konstaterar regeringen att omställningen till en cirkulär ekonomi för att lyckas måste göras genom att alla aktörer deltar genom bred samverkan och bred mobilisering av myndigheter, aktörer inom näringsliv, övrig offentlig sektor, civilsamhället och privatpersoner.
Vad gäller bolagen med statligt ägande styrs dessa utifrån aktiebolagslagen vilket bland annat innebär att frågor kring organisation och lokaler är operativa frågor för bolagets styrelse och ledning att hantera. I bolagens ägarpolicy anges att hållbart företagande är en viktig del av bolagens arbete. Utgångspunkten är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan. Ägarpolicyn anger vidare att det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande bland annat arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatområdet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt Parisavtalet ska uppnås.
Stockholm den 2 december 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.