Till innehåll på sidan

Föräldrars tillgång till myndiga ungdomars studieresultat

Skriftlig fråga 2020/21:597 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-19
Överlämnad
2020-11-20
Anmäld
2020-11-24
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Myndiga tonåringar som studerar på gymnasiet behöver inte visa upp sina studieresultat för föräldrarna. Här kan det gå illa för en del elever när den formella rätten att följa upp ungdomarnas studier försvinner. När föräldrarna inte längre har insyn i hur det går i skolan ökar risken för att elever helt lägger av med studierna. I tider som den nuvarande med rådande coronarestriktioner påverkas många med inslag av psykisk ohälsa som följd. Det finns ur alla perspektiv – elevernas, föräldrarnas och samhällets – således anledning att vara särskilt uppmärksam på studieresultaten hos ungdomar som är äldre än 18 år.

I vissa andra sammanhang upphör inte föräldraansvaret då en ungdom fyllt 18 år. Exempelvis ska föräldrar betala underhåll för sina barn under skoltiden om de går i grund- eller gymnasieskolan. Underhållsbidrag ska betalas av den förälder som inte har vårdnaden och inte bor tillsammans med ungdomen. Även en förälder som har vårdnaden men inte bor med detsamma ska betala bidraget, dock längst till dess att ungdomen fyllt 21 år.

Således kan det i dag föreligga skyldighet för föräldrar att försörja de ungdomar som är äldre än 18 år så länge de studerar, samtidigt som föräldrarnas rätt till insyn i hur dessa studier avlöper upphör i samband med myndighetsdagen. Detta är en ordning som saknar logik då det är högst rimligt att föräldrar ges laglig rätt att få ta del av betyg och omdömen och att få möjlighet att ta kontakt med lärare och skolledning för diskussion om hur ungdomens studier avlöper så länge dessa pågår och som längst till 21 års ålder. Allt i syfte att stötta skolgången.

Integritetsaspekterna kan i sammanhanget vara utmanande men går att koppla till en helhetsbedömning där elevens situation i förhållande till föräldrarna bedöms utifrån ett allmänt socialt, försörjnings- och övrigt beroendeperspektiv. Med en väl utformad lösning kan den problematik som beskrivs gå att hantera och därmed ge föräldrar möjlighet att hjälpa sina barn med studierna även efter att de fyllt 18 år.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder så att vårdnadshavare ska kunna ta del av sina myndiga tonåringars studieresultat?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:597 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på fråga 2020/21:597 av Lars Hjälmered (M) Föräldrars tillgång till myndiga ungdomars studieresultat

Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att vårdnadshavare ska kunna ta del av sina myndiga tonåringars studieresultat.

Skolan ska samarbeta med och informera vårdnadshavare om elevernas skolsituation. Även föräldrar som inte är vårdnadshavare kan få information om eleverna. Hur mycket en förälder har rätt att få veta påverkas dock av om föräldern är vårdnadshavare eller inte.

När det gäller information om myndiga elevers skolgång finns det inga uttryckliga bestämmelser om att skolan ska kontakta föräldrarna. Eleven kan dock ge sitt samtycke till att skolan lämnar ut uppgifter till föräldrarna.

Allmänna handlingar, exempelvis betyg, faller under offentlighetsprincipen i skolor med offentlig huvudman och lämnas ut eller sekretessbeläggs enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Offentlighetsprincipen gäller dock inte för enskilda skolhuvudmän.

Det är viktigt att sörja för en god kommunikation mellan skolor, elever och elevers hem. Samtidigt är det viktigt att respektera och värna myndighets-åldern. Jag avser därför för närvarande inte att vidta några åtgärder.


Stockholm den 2 december 2020

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.