Tillväxt av släktbaserade kriminella nätverk
Skriftlig fråga 2020/21:6 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-08
- Överlämnad
- 2020-09-09
- Anmäld
- 2020-09-10
- Svarsdatum
- 2020-09-16
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
- Besvarad
- 2020-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Flera olika mediekanaler har de senaste dygnen publicerat nyheter om ökningen av släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. I lördags intervjuades biträdande rikspolischef Mats Löfving i Ekot. Enligt honom finns det i dag 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige, och de här klanerna har kommit till Sverige enbart i syfte att organisera och systematisera kriminalitet. Vidare menar han att det finns exempel på släkter som tagit sig in i näringslivet och även politiken för att kunna styra en kommun eller till och med Sverige. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar, vilket de gör på narkotikabrott, våldsbrott och utpressning.
Inom klansamhällen arrangeras oftast äktenskap för att stärka klanen, och barnen uppfostras för att ta över styrningen av den kriminella organisationen. Barnen växer upp utan ambition att bli en del av samhället, utan snarare att ta över klanens eller nätverkets kriminella verksamhet.
Vi har ett stor ökning av gängbrott i Sverige, och det är tydligt att det är vanligare med gängbrott i utsatta områden. Vi måste bli bättre på att ha fler insatser i samhället. Som det är nu har vi låtit klanerna ta över på flera platser i landet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande:
På vilket sätt avser statsrådet att hantera ökningen av släktbaserade kriminella nätverk i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:6 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:6 av Sara Gille (SD) Tillväxt av släktbaserade kriminella nätverk
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag avser att hantera ökningen av släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.
Enligt Polismyndigheten finns det tre olika typer av kriminella nätverk i Sverige. Det är löst sammansatta nätverk, kriminella organisationer samt familje- och släktbaserade nätverk. Det senare även benämnt som klaner.
Polismyndigheten anger att det finns ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk på olika platser i Sverige. Nätverken är enligt Polismyndigheten multikriminella och de ägnar sig bland annat åt narkotikahandel, ekonomisk brottslighet och korruption.
Oavsett vilken typ av nätverk som avses ska de bemötas med samhällets fulla kraft och samverkan mellan myndigheter och andra berörda är avgörande. Med 34-punktsprogrammet genomför regeringen det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt. Vi ger nya verktyg till myndigheterna och skärper straffen men vi ser också till att vi får ett bra och långsiktigt brottsförebyggande arbete.
Rättsväsendet i Sverige har genomgått en omfattande utveckling de senaste åren. Vi bygger kraftigt ut polisen och är nu halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. I somras kunde vi se att det fanns fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Vidare har straffen för allvarliga våldsbrott och vapenbrott skärpts och polisens kamerabevakning har ökat betydligt.
Det pågår flera åtgärder som kommer att slå hårt mot de kriminella nätverken. I den nyligen överlämnade propositionen om straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor är en generell utgångspunkt att de nya straffskärpningarna ska träffa kriminella nätverk särskilt hårt. Utredningar pågår också om skärpta straff för bland annat brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, narkotikaförsäljning, övergrepp i rättssak och för dem som involverar unga i kriminalitet.
Det är även mycket viktigt att vittnen vågar medverka vid brottsutredningar. Här är regeringens budskap tydligt. Tystnadskulturen måste brytas och rättsprocessen stärkas. Därför har vi tillsatt en utredning som ska analysera en rad olika frågor på området, bland annat skärpta straff för övergrepp i rättssak och frågor om skydd av och stöd till vittnen och deras anhöriga.
En angelägen åtgärd för att förebygga och bekämpa brottslighet är att individer får det stöd de behöver för att kunna lämna kriminella miljöer. För att stärka det arbetet har regeringen gett ett uppdrag till fyra myndigheter om att inrätta ett nationellt avhopparprogram. I mars får vi deras redovisning.
Regeringen arbetar både brett och kraftfullt mot den grova och organiserade brottsligheten. Det är ett långsiktigt arbete men vi har inga planer på att slå av på takten.
Stockholm den 16 september 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.