Den ökande kristofobin i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:64 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-16
- Överlämnad
- 2020-09-16
- Anmäld
- 2020-09-17
- Svarsdatum
- 2020-09-23
- Sista svarsdatum
- 2020-09-23
- Besvarad
- 2020-09-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tidningen Världen idag berättade i förra veckan om den misstänkta hatbrottsattacken mot en kristen elvaårig pojke som ska ha inträffat den 31 augusti i Varvsparken, nära skyskrapan Turning Torso, i centrala Malmö.
Enligt polisanmälan kom ett gäng fram till pojken och frågade om det var på grund av hans religion som han hade ett kors runt halsen. Då pojken svarade jakande ska gänget ha gett honom tillmälet grisdjävel och dessutom ha knuffat omkull honom så att han skadade sig.
Merzek Botros, som är pastor i den arabiska församlingen i Centrumkyrkan i Sundbyberg, var med om en liknande händelse i barndomens Egypten och ser det som en varningsklocka att sådant nu händer här i Sverige. För mindre än två veckor sedan skickade Botros, i en artikel i Världen idag, en uppmaning till den svenska regeringen att ta krafttag mot islamistiskt förtryck i Sverige, då med anledning av upploppen i Malmö i slutet av augusti.
På en tidigare fråga (2019/20:1871) om vilka åtgärder regeringen vidtar för att förhindra attacker mot kristna i Sverige svarade justitieministern att regeringen ser mycket allvarligt på hatbrott och anser att det är en viktig uppgift för samhället att förebygga och klara upp dessa brott och att regeringen har också genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller olaga hot och skadegörelse, som utgör majoriteten av brotten med kristofobiska motiv.
Justitieministern nämner också att man gjort ekonomiska satsningar i budgeten och att myndigheter höjt ambitionsnivån avseende hatbrott samt att regeringen har avsatt medel för att organisationer inom det civila samhället ska ha möjlighet att ansöka om stöd i form av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder.
Det är uppenbarligen inte tillräckligt eftersom det också finns djupt religiösa motiv från framför allt muslimska grupperingar att ge sig på kristna. Det behövs således andra åtgärder, vilket också Merzek Botros pekar på i sin uppmaning till regeringen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att stävja den ökande kristofobin och de allt fler antikristna attackerna i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:64 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/03307/POL
Ju2020/03331/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:52 av Andreas Carlsson (KD)
Hatbrott mot kristna och fråga 2020/21:64 av Björn Söder (SD) Den ökande kristofobin i Sverige
Andreas Carlsson har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vilka åtgärder han ämnar vidta för att bekämpa hatbrotten mot kristna. Björn Söder har vidare frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vilka ytterligare åtgärder som han avser att vidta för att stävja den ökande kristofobin och de allt fler antikristna attackerna i Sverige. Frågorna har överlämnats till mig att besvara.
Jag vill betona att hatbrott aldrig kan accepteras i ett demokratiskt samhälle. I regeringsförklaringen underströk statsministern att rasism i alla dess former och uttryck ska motas tillbaka av hela samhället.
Den som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på trosbekännelse, t.ex. kristendom, döms för hets mot folkgrupp. Om ett motiv för ett brott har varit att kränka på grund av trosbekännelse är det en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet.
Rasism är en grogrund för hatbrott. Det berör oss alla. För att bekämpa rasism och hatbrott krävs helhetssyn, långsiktighet och uthållighet. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott tar ett helhetsgrepp om frågorna och är ett viktigt verktyg i det arbetet.
Rättsväsendet lägger stor vikt vid arbetet för att bekämpa och motverka hatbrott. En del i det viktiga arbetet gör Polismyndigheten. Myndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och andra brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. Vid myndigheten finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna: Stockholm, Väst och Syd. Även i övriga polisregioner finns utpekade utredare. Utöver att utreda misstänkta brott, ska avsatta resurser arbeta med brottsofferstöd, intern utbildning, samverkan och andra trygghets- och förtroendeskapande åtgärder. Polismyndigheten har i särskilt uppdrag att fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. I uppdraget som rapporteras under våren ska Polismyndigheten redovisa resultatet av arbetet samt beskriva hur samverkan med myndigheter och organisationer bedrivs och hur en dialog med dem som utsätts för denna typ av brott säkerställs.
Jag avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen noga.
Stockholm den 23 september 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.