Skydd av religiösa lokaler
Skriftlig fråga 2020/21:646 av Maria Nilsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-23
- Överlämnad
- 2020-11-23
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Under de senaste veckorna har olika religiösa samfund i Göteborg utsatts för hot och vandalisering. För knappt en vecka sedan hade någon brutit sig in i den stora katolska kyrkan i Göteborg och bland annat vandaliserat altaret. En kyrka tillhörande Svenska kyrkan på har fått fönster krossade, och gärningsmännen har försökt tända eld på ytterdörren. Till den stora moskén i Göteborg har brev med vitt pulver skickats. Inga personer har gripits för dessa händelser.
Lägg därtill det hot som synagogan i Göteborg ständigt står under. Det var bara något år sedan synagogan utsattes för ett brandattentat när ungdomar befann sig i synagogan.
Att kunna utöva sin tro utan rädsla är en grundläggande del av religionsfriheten. En lokal dit vi går för bön, stillhet och tillbedjan är inte vilken lokal som helst. Oavsett vilken religion du tillhör så ska den lokalen vara en trygg plats – inte en plats där du behöver vända på huvudet när dörren öppnas eller skaka till vid oväntat ljud.
Inom ramen för EU uttalade EU:s inrikesministrar den 13 november behovet av att i högre grad skydda religiösa lokaler. Ministrarna aviserade även att extra medel skulle avsättas till skyddet för religiösa lokaler från EU:s regionalfonder.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Hur avser ministern att stärka skyddet för religiösa lokaler i Sverige, bland annat med hjälp av de EU-medel som avsatts?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:646 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:646 av Maria Nilsson (L)
Skydd av religiösa lokaler
Maria Nilsson har frågat kultur- och demokratiministern med ansvar för idrottsfrågorna hur hon avser att stärka skyddet för religiösa lokaler i Sverige, bland annat med hjälp av de EU-medel som avsatts. Frågan har överlämnats till mig.
Inledningsvis vill jag understryka att alla ska känna trygghet att utöva sin religion oavsett trosinriktning. Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Flera insatser pågår för att förebygga och bekämpa hatbrotten – insatser som utförs av såväl regeringen som av myndigheter på uppdrag av regeringen.
För att bekämpa rasism och hatbrott krävs gemensamma ansträngningar, långsiktighet och uthållighet. Regeringen tar med den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott ett samlat grepp om det viktiga arbete som utförs i dessa frågor av såväl myndigheter, regionala och lokala aktörer som organisationer inom det civila samhället. Regeringen förstärker den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020. En förstärkning ger utrymme för fortsatta och nya insatser inom ramen för planens fokusområden, däribland ett mer aktivt rättsväsende. Inom ramen för planen har exempelvis Myndigheten för stöd till trossamfund i uppdrag att arbeta med att höja kunskapen om säkerhet för moskéer och muslimska församlingar samt aktörers utsatthet för islamofobi och hatbrott.
En av de myndigheter som har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott är Polismyndigheten. Myndigheten har bland annat inrättat en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Även övriga polisregioner har avsatta resurser för ändamålet.
Polismyndigheten för en löpande dialog med trossamfunden kring frågor om trygghet och säkerhet. Bedömningar av hotbilden sker kontinuerligt och beslut om relevanta skyddsåtgärder fattas därefter i varje enskilt fall. Dessa åtgärder kan bestå av olika trygghetsskapande och proaktiva åtgärder såsom till exempel ökad tillsyn och bevakning av kyrkor, synagogor och moskéer. Regeringen vill att Polismyndigheten fortsatt ska utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrotten. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten därför ett nytt uppdrag på området.
Kamerabevakning kan vara ett viktigt verktyg för att förebygga och bekämpa brott. Den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 innebär att kamerabevakning av religiösa samfunds lokaler numera är tillståndsfri. Sedan den 1 januari 2020 får även polisen bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen.
Utöver det arbete som de rättsvårdande myndigheterna bidrar med kan trossamfund och ideella föreningar söka statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder, enligt förordningen (2018:1533) om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Det är Kammarkollegiet som ansvarar för att handlägga ärenden enligt förordningen. För åren 2019–2020 uppgår statsbidraget till 22 miljoner kronor och samma summa beräknas för 2021.
I det gemensamma uttalandet från EU:s inrikesministrar understryks vikten av åtgärder för att stärka skyddet av religiösa lokaler, som en del av offentliga miljöer. I uttalandet nämns också att regionalfonden kan användas för detta. Regeringen kan idag inte svara på hur medlen kan komma att användas eftersom förberedelser inför kommande programperiod fortfarande pågår.
Som synes är dessa frågor högt prioriterade av regeringen och flera insatser pågår för att förebygga och bekämpa hatbrotten och stärka skyddet för religiösa lokaler.
Stockholm den 2 december 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.