Mervärdesskattedirektivet och digitaliseringen
Skriftlig fråga 2020/21:702 av Hampus Hagman (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-25
- Överlämnad
- 2020-11-25
- Anmäld
- 2020-11-26
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Skattesatsen för mervärdesskatt är i normalfallet 25 procent, men för en rad tjänster gäller lägre skattesatser. En av dessa är utnyttjandet av sportanläggningar, som det uttrycks i mervärdesskattedirektivet. För dessa får reducerad skattesats tillämpas, och Sverige har satt denna till 6 procent. Det innebär att den som till exempel köper träningshjälp av en personlig tränare utöver kostnaden för själva tjänsten också betalar 6 procents moms, som sedan tränarens företag betalar in till staten. Detta gäller dock bara under förutsättning att tjänsten tillhandahålls på en sportanläggning.
Det innebär att ett företag som tillhandahåller tjänsten genom en onlinebaserad plattform inte omfattas av mervärdesskattedirektivets undantag. Den som köper en sådan träningstjänst ska betala den normala skattesatsen, i Sverige 25 procent. Skatten blir alltså mer än fyra gånger så hög om tränare ger instruktioner på distans över nätet än om det sker i träningslokalen.
Det blir i dag allt vanligare att olika verksamheter tillhandahåller sina tjänster digitalt. I takt med utvecklingen ter det sig alltmer omodernt att skilja på om en tjänst tillhandahålls digitalt eller inte. Covid-19-pandemin har förstärkt utvecklingen kraftigt. Troligen har flera års utveckling av digitala tjänster skett på bara några månader. För verksamheter som tillhandahåller tjänster som omfattas av reducerade skattesatser kan det leda till orimliga problem när tjänster beskattas olika beroende på hur de tillhandahålls, och det finns en överhängande risk att dessa problem förstärks i takt med den digitala utvecklingen.
Mot bakgrund av detta måste regeringen agera. Det går inte att fortsätta att skilja på e-tjänster och vanliga tjänster på detta sätt.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Hur agerar ministern och Sveriges regering i EU för att modernisera mervärdesskattedirektivet så att inte digitaliseringen hålls tillbaka?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:702 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:702 av Hampus Hagman (KD)
Mervärdesskattedirektivet och digitaliseringen
Hampus Hagman har frågat mig hur jag och regeringen agerar i EU för att modernisera mervärdesskattedirektivet så att inte digitaliseringen hålls tillbaka. Frågan är ställd mot bakgrund av att det skulle finnas en skillnad mellan e-tjänster och vanliga tjänster så att mervärdesskattesatsen skulle vara fyra gånger högre om tränare ger instruktioner på distans över nätet än om det sker i en träningslokal.
De nuvarande bestämmelserna i mervärdesskattelagen innebär att skattesatsen är 6 procent om någon ges tillfälle att utöva idrottslig verksamhet.
Skatteverket har i ett ställningstagande från 2016 behandlat frågan om en tränares tillhandahållande innebär att utövaren ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet i mervärdesskattelagens mening. Enligt Skatteverket ska den tjänst som tränaren tillhandahåller i så fall utföras vid själva idrottsutövningen och avse träningsinstruktioner till den som utövar idrotten, t.ex. när en tränare hjälper besökarna på ett gym vid deras styrketräning. Även när en idrottstränare använder sig av internetbaserad kommunikation, t.ex. genom att ge träningsinstruktioner till en idrottsutövare som kan följa dennes övningar via en webb-kamera, kan det anses som idrottslig verksamhet om tränarens instruktioner ges till utövaren i realtid. Om instruktionerna är inspelade på film eller lämnas över i skriftlig form till utövaren anses tränaren dock inte tillhandahålla någon idrottstjänst.
Det är inte givet att problem försvinner genom en utvidgning av området som omfattas av en reducerad skattesats. Det kan i stället innebära att det uppstår nya gränsdragningsproblem. Man måste därför göra noggranna avvägningar när det gäller att utvidga tillämpningen för de reducerade skattesatserna.
Stockholm den 2 december 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.