Praktiska åtgärder mot Belarus

Skriftlig fråga 2020/21:72 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-17
Överlämnad
2020-09-18
Anmäld
2020-09-21
Svarsdatum
2020-09-30
Sista svarsdatum
2020-09-30
Besvarad
2020-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 4 september lämnade undertecknad in en fråga till utrikesminister Ann Linde (S) där hon förväntades svara på om det inte är aktuellt att påskynda EU-processen om en gemensam sanktion mot vissa personer i Belarus. Vidare fick hon svara på frågan om det inte är aktuellt att likt flera andra länder införa egna sanktioner mot landet, mot bakgrund av hur lång tid det tar i EU. Av svaret att döma tycks utrikesministern förvisso önska en påskyndad process inom EU, men frågan tycks inte vara tillräckligt viktig för att hon ska kunna tänka sig att driva på för egna svenska sanktioner mot landet – trots att detta definitivt skulle öka pressen på regimen i Belarus.

Även om undertecknad anser att Sverige bör göra mer i frågan om sanktioner saknas uppenbarligen den ambitionen hos regeringen. Det finns dock fler åtgärder som utrikesminister Ann Linde måste införa. I sviterna av det kraftigt manipulerade valet har diktaturens företrädare fortsatt kunnat ljuga för, bedra och misshandla sina invånare. Det bör vara en självklarhet att varje land som stöder demokratiska värderingar och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter håller en tydlig linje gentemot regimen i Belarus. Diktatorn Lukasjenkos mandatperiod löper ut den 5 november, och även om han hela tiden har saknat demokratisk legitimitet bör de protester vi har sett i landet betyda något. Sverige bör därför inte erkänna den icke folkvalde Lukasjenko som legitim ledare efter den 5 november och därmed inte heller förhandla med den regim som han leder.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Kan vi förvänta oss att ministern väljer att inte erkänna Lukasjenko som president i Belarus när den nuvarande mandatperioden tagit slut och därmed inte heller förhandlar med hans regim, och avser ministern att ta initiativ för att fler länder ska följa detta exempel?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:72 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:72 av Markus Wiechel (SD) Praktiska åtgärder mot Belarus och fråga 2020/21:85 av Mats Nordberg (SD) Valet i Belarus

Markus Wiechel har frågat mig om jag kan förväntas att inte erkänna Lukasjenko som president i Belarus när den nuvarande mandatperioden tagit slut och därmed inte förhandla med hans regim, och om jag avser att ta initiativ för att fler länder ska följa detta exempel. Mats Nordberg har frågat mig om regeringen avser att officiellt uttala sig för att presidentvalet i Belarus bör ogiltigförklaras, agera för att EU ska införa Magnitskijlagar mot personer som agerat olagligt under och efter presidentvalet, samt agera för att nyval/omval ska hållas. Jag har valt att besvara frågorna gemensamt.

Sverige och EU erkänner inte Lukasjenkos seger i presidentvalet som varken var fritt eller rättvist. Vi anser att Belarus folk har samma rätt som alla andra folk att välja sina ledare i fria, demokratiska val. Hur den politiska övergången ska se ut är en fråga för det belarusiska folket att ta ställning till. Det är viktigt att Lukasjenko fortsätter att hållas politiskt och folkrättsligt ansvarig som Belarus statschef för det som nu sker i Belarus. Det är även viktigt att kunna bibehålla kontakter med det belarusiska ledarskapet för att kunna påverka utvecklingen och undvika ytterligare våldsamheter. Kontakter med Lukasjenko innebär inte på något sätt att vi erkänner honom som legitim segrare i valet. Sverige deltar aktivt och konstruktivt i förhandlingar om införande av en global EU-sanktionsregim för mänskliga rättigheter.

Stockholm den 30 september 2020

Ann Linde –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.